Tiden då alla barn fick lära sig att spela blockflöjt är förbi.
I dag beror det helt på vilken kommun du bor i om du har en musik- och kulturskola att gå till. Även priser och utbud skiljer sig kraftigt åt.
– Det finns ingen nationell plan eller samordning. Kommunerna väljer själva och då ser vi att det blir väldigt orättvist, säger Inger Carlonberg, ordförande i Sveriges musik- och kulturskoleråd.
Och Örebro läns landsting visar i en ny rapport att samma orättvisor finns här i länet.
– Det finns inga regler att följa. Det gör att tilldelning av pengar skiljer sig åt. Vilka åldrar som man riktar sig till, vilka ämnen man erbjuder och vad det kostar skiljer sig också åt, säger Daniel Eriksson som är utvecklingsledare för kultur på Örebro läns landsting.
Klarar vanliga skolan bättre
Totalt i hela landet är det bara tio kommuner som saknar en musik- och kulturskola. Två
av dem finns här i vårt län, Laxå och Nora. Det betyder att
16 000 länsbor inte har tillgång till kulturskola i kommunal regi.
– Jag tycker att det är skämmigt. Nora ska vara en kulturkommun och så har vi ingen kulturskola för barn utan bara politiskt käbbel, säger Magnus Wetterholm, konstnärlig ledare för Stadra Teater.
Men det är inte bara i Nora och Laxå som barn kan bli utan musik- och kulturundervisning. Utbudet skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna, och priset likaså. I Lärarförbundets rankning av landets musik- och kulturskolor finns bara en av länets kommuner med bland de tio bästa. Hällefors ligger på plats åtta. Karlskoga kommun är näst bäst på plats 35. Övriga kommuner hamnar långt ner på listan.
– Syftet med rankningen är att få upp musikämnet på agendan och visa hur olika kvalité det är ute i kommunerna. Vi ser det som eftersträvansvärt att så många barn som möjligt får gå i en kulturskola. För barn som gör det klarar ofta av den vanliga skolgången bättre, säger Lars Ullén på Lärarförbundet.
”Ingen rik kommun”
Katarina Widell Wärmé initierade Stadra scenskola för barn i Nora. Hon har jobbat hårt, både i Nora och nu även i Askersund, för att barn ska få utöva teater. Och hon är kritisk till de stora skillnaderna i länet.
– Jag tycker att siffrorna visar på en obeskrivlig okunskap hos politiker. Forskning visar att de estetiska ämnena är en förutsättning för lärande. Kulturskolor finns inte i den utsträckning som behövs, säger hon.
Att en kommun har dålig ekonomi är inte heller en bra ursäkt för en klent utbud enligt Katarina Widell Wärmé.
– Hällefors är ingen rik kommun och de har en fantastiskt fin verksamhet. Och i Karlskoga finns det många eldsjälar som kämpar för en bra verksamhet.
I dag krävs en väldig kraft och ett engagemang för att få pengar, och så ska det inte behöva vara, säger hon.
En mer traditionell musikskola
I både Laxå och Nora har man löst frånvaron av kommunalt ansvar för musik- och kulturskoleverksamhet genom att använda sig av studieförbunden. Solweig Oscarsson (S), kommunalråd i Nora förklarar att kommunen inte har haft någon ekonomisk möjlighet att driva en egen musikskola. Men en förändring kan vara på gång.
– Diskussioner pågår. Vi vet att musik är väldigt efterfrågat och att studieförbunden redan har fullt. Vi vill därför bidra med mer från kommunens sida. Det får bli en förhandlingsfråga som vi jobbar med nu när vi ska bilda en ny majoritet, säger hon.