BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Genom att förstå mer av hur hjärnan fungerar kan vi förbättra situationen på jobbet, åtminstone om du arbetar på kontor. Det konstaterar Kristina Bähr, som är läkare och jobbar med handledning och utbildning av chefer för att förbättra arbetsmiljön. Problemet med dålig koncentration påverkar hela arbetsplatsen och gör inte bara hälsan sämre – även resultatet blir lidande.
– När vi inte får tillfredsställelsen över att ha gjort ett bra jobb leder det till sämre hälsa, och följden blir att vi levererar ett sämre jobb, eftersom det då också tar mycket länge tid, säger hon.
Det är inte bara i Sverige som arbetsrelaterad stress och störningar i den psykosociala miljön på jobbet är ett problem. Enligt en undersökning från EU-myndigheten Europeiska arbetsmiljöbyrån så tycker ungefär häften av arbetstagarna att arbetsrelaterad stress är ett vanligt problem på deras arbetsplats.
Enkla strukturfrågor
Men det finns många konkreta saker som en arbetsplats kan göra för att minska risken för stress. Det handlar om enkla strukturfrågor som ofta glöms bort och förblir outtalade. Att omvärdera hur till exempel mejlen ska hanteras kan göra stor skillnad, menar Kristina Bähr. Hon jämför en stressig och ofokuserad arbetssituation med att läsa en bok och bli avbruten hela tiden:
– Då kommer man att tappa fokus och får gå tillbaka ett par meningar och läsa om samma stycke många gånger, men ingenting fastnar. Därför måste vi hjälpa hjärnan att hålla fokus där det ska vara, och verkligen träna på det, säger hon.
I sitt arbete med chefer som försöker förbättra arbetsmiljön på sin arbetsplats har Kristina Bähr märkt att tidsbrist beskrivs som ett stort problem. Det problemet kopplar hon till det ineffektiva arbetet när man ofta bli störd.
– Vi känner inte att vi är effektiva med det vi gör, och då får man känslan av att tiden inte räcker till. Men om man sitter utan sin telefon på ett möte, eller sitter och läser sin mejl utan att bli avbruten, då blir förutsättningarna för att känna att man gör ett bra jobb mycket större.
Dålig medvetenhet
Kristina Bähr ser att medvetenheten hos chefer inte alltid är så stor i fråga om hur omgivning och rutiner påverkar hjärnan och stresshanteringen.
– Skapar man tydliga riktlinjer för det sociala, vilka regler vi har i vårt team, då är förutsättningarna för att hela gruppen ska må bättre mycket större. De vanligaste konflikterna handlar om att detta är otydligt.
Arbetssituationen påverkas mycket av krav från vår omgivning och socialt tryck, till exempel känslan av att vi vill hjälpa varandra. Men att arbetsbelastningen nu ofta upplevs som hög har också att göra med de nya möjlighetena att kommunicera snabbt med varandra som vuxit fram.
– Mycket av arbetsbelastningen beror på att vi nu kan ställa väldigt många frågor med snabba svarskrav. Kravet på att vi vill vara sjyssta mot andra och leverera snabbt är ju någonting grundläggande för människor, men vi orkar inte det när arbetsbelastningen är så hög, därför måste vi göra spelreglerna klara.
Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön är bra. Men Kristina Bähr menar att även arbetstagare har ett ansvar för att samarbeta i strukturomvandlingar och inte sätta käppar i hjulet. Samtidigt varnar hon för att lägga ansvar för stressen på enskilda personer.
– Jag tror att man skyller väldigt mycket på individer och att de inte orkar, ibland på grund av privatliv, men man tittar inte på de strukturella frågorna på jobbet som skulle kunna lösa många problem. Jag tror att vi måste titta mycket mer på hur system på arbetsplatserna är utformat, säger Kristina Bähr.
1. Ta bort alla aviseringar på telefonen från mejl, sms och appar när du jobbar. Hjärnan dras till nyheter, och när du blir störd så tar det nästan 25 minuter att komma tillbaka till samma fokus som du hade innan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
2. Använd en arbetsapp på telefonen. Den går att ställa in på en tid, till exempel en halvtimme, då du kan jobba fokuserat och effektivt. Sedan kan du läsa mejl och svara på meddelanden när tiden gått ut.
3. Sätt på ett auto-svar på mejlen där du skriver att du läser mejlen ett par gånger om dagen. Då slipper du känna stress över att du väntar med att svara.
4. Bestäm rutiner för mejlkorrespondensen, till exempel att den som står i till-raden är ansvarig för att svara på ett mejl och övriga får mejlet för kännedom men ska inte svara. Gör tydligt när ett mejl kräver svar, och när en arbetsuppgift ska vara klar.
5. Schemalägg tider där du läser mejl eller meddelanden, till exempel innan lunch och klockan tre. Det finns sällan något som är så bråttom att det måste hanteras direkt. Sitter du i möte och samtidigt tittar på datorn och läser mejl så kan det dessutom uppfattas som ohövligt, och du kan inte heller fokusera på det som sägs på mötet.
