Myt: Den senaste tiden har en medial och akademisk debatt pågått, inom vilken framför allt ekonomer gått till angrepp mot den svenska ”hyresregleringen” och krävt ett marknadsanpassade av hyrorna.

Sanning enligt Crush: I Sverige existerar i egentlig mening ingen politisk ”hyresreglering”, förtydligar författarna. I stället sätts hyresnivåerna av lägenhetens bruksvärde, vilket förhandlas fram av de inblandade parterna – bostadsbolagen och hyresgästernas intresseorganisation Hyresgästföreningen.

Myten om att gentrifiering är en naturlig förändring av staden

Myt: Den svenska debatten, konstaterar författarna, präglas av myten om att gentrifiering är naturligt, oundvikligt och något bra för stadens alla innevånare.

Sanning enligt Crush: Gentrifieringen är inte en naturlig – i betydelsen ostoppbar och icke-politisk – förändring av staden, utan en process som möjliggörs genom politisk och ekonomisk styrning av markanvändning och kapitalflöden, konstaterar författarna. För att bostadsområden ska kunna göras mer attraktiva förutsätter förespråkarna av gentrifieringen att människor med högre inkomster måste flytta in, de som tvingas undan blir mindre resursstarka grupper som sedan länge bott i de ”slitna men charmiga kvarteren”.

Myten om att bostäder är en bra investering

Myt: Bostäder är trygga investeringar eftersom människor alltid kommer att behöva någonstans att bo.

Sanning enligt Crush: Verkligheten har gång på gång visat att det är en myt att priset på bostäder alltid stiger. Bostäder är i själva verket en riskabel investering. Många andra varor följer betydligt stabilare prisutvecklingskurvor och det är svårt att förutse prisutvecklingen för bostäder på kort och lång sikt. Dessutom är bostäder en farlig investering på grund av det spekulativa intresset, som gör att priser drivs upp och bubblor bildas.

Myten om att miljonprogrammet byggs om för att det är slitet

Myt: Miljonprogrammen är i akut behov av upprustning till följd av slitage och tekniska brister.

Sanning enligt Crush: Detta menar författarna är bara en del av förklaringen till varför de nu enligt fastighetsbolagen snarast ”måste” renoveras. En annan betydande förklaring till upprustningen av miljonprogrammen är marknadsanpassningen, skriver författarna. I expansiva regioner där bostadsbristen är hög är det vid renoveringar av det allmännyttiga bostadsbeståndet inte ovanligt med en hyreshöjning på 60 procent, eller mer, visar forskningen. Ett av de stora motiven till de omfattande renoveringarna är med andra ord att fastighetsägarna vill nå nya, mer ”attraktiva” kundgrupper, och göra sig av med de mindre lönsamma.

Myten om att mer marknadsekonomi är lösningen på bostadsbristen

Myt: Regleringar och bestämmelser hindrar marknaden från att fungera som den ska vilket i sin tur hindrar bostadsbolagen från att bygga.

Sanning enligt Crush: Jakten på vinster driver fastighetsutvecklare till den dyrare delen av bostadsmarknaden, där investeringar ger högre avkastning. Att det byggs mer för hög- och medelinkomsttagare brukar rättfärdigas med att det sätter i gång flyttkedjor och frigör bostäder i det billigare segmentet. Forskning visar dock att flyttkedjor inte rör sig så lätt vare sig geografiskt eller socialt. Marknaden kommer inte av sig själv bygga bostäder där de mest behövs, i det billigare segmentet.