Utifrån den lista som Dagens ETC tagit del av, hämtad från ett pm från polisen kallat ”nätverkskopplingar samt listan”, kan vi dock konstatera tre saker.
Det första är att alla namn på listan går att koppla ihop med en person som antingen har ett digert brottsregister, kända nätverkskopplingar eller är anhöriga till sådana personer. Det andra är att flera av adresserna det senaste året mycket riktigt drabbats av olika våldsdåd.
Det tredje, och särskilt viktigt att uppmärksamma inte minst gängkriminella på, är att den som upprättat listan vid åtminstone två av de förmodade måltavlorna skrivit en adress som inte stämmer med var namngiven person är skriven. Det vill säga pekat ut bostadsadresser utan någon som helst koppling till gängkriminalitet. Och därmed kanske utsätter helt utomstående människor för fara.
Hittade på Youtube
I ena fallet gäller det en adress – inklusive lägenhetsnummer – där sista siffran i gatunumret blivit fel.
– Ja, vi såg det nu i veckan, att vår adress står med i listan, det var nån på Youtube som hade lagt upp den, säger en person som står skriven på adressen till Dagens ETC och som vill vara anonym.
Har polisen hört av sig angående att adressen till en potentiell måltavla skrivits fel att det istället är din adress som står där?
– Nej, ingen har kontaktat oss. Och vi har ännu inte heller vågat ringa dem. Men vi kanske borde göra det.
Hur mår ni nu?
– Jag vet inte vad vi ska göra. Min mamma är också jätteorolig. Jag menar, i den här gängkriminaliteten som pågår, de vet inte ens vem de vill skjuta, de kan ju skjuta vem som helst. Vi vågar inte gå ut längre, inte på kvällarna i alla fall.
Boende oroliga
Det andra fallet gäller två namngivna anhöriga till en gängkriminell, men med en adress – till ett flerfamiljshus utan specificerat lägenhetsnummer – som sedan en tid tillbaka inte längre är aktuell.
När Dagens ETC ringer runt till de boende på adressen är det några som redan hört att den finns med på listan och några för vilka det kommer som en nyhet.
– Va? Nej, det är ingen som informerat mig om det här. Det enda jag vet är att polisen varit här nångång för en tid sedan, men annars är det ingen som berättat för mig om nånting, säger en av de boende som vill vara anonym.
”Skriv ingenting”
En annan boende som Dagens ETC får tag på känner till att adressen pekas ut i listan, men säger inte sig inte vara särskilt orolig för tillfället.
– Nej, polisen har inte kontaktat oss om att vår adress är med. Det var ett barnbarn som hade sett listan på nätet och berättat för oss. Men det handlar om personer som inte bor här längre så nu känns det rätt lugnt ändå.
Den tredje personen som Dagens ETC får tag på känner mycket väl till listan men är till skillnad från sin granne inte det minsta lugn över vare sig situationen eller nöjd med att media skriver om dödslistan.
– Nej, polisen har inte varit här för att varna oss eller berätta att vår adress finns med. Sen är ju folk läskunniga så man får ju reda på sånt ändå. Men jag vill inte att du skriver nånting om vår adress eller nåt som kan peka ut oss. Folk här i huset är redan oroliga som det är, säger personen.
Polisen gör riskbedömningar
Dagens ETC kontaktar polisens pressavdelning och den polis som i ett pm först uppmärksammade att det kunde röra sig om potentiella måltavlor för att höra hur de resonerar kring listan, om hur adresser i den bevakas och om de noterat att två av adresserna pekar på helt utomstående personer, men till en början vill ingen medverka.
Pressavdelningen svarar att de inte kommenterar vilka åtgärder som vidtas kopplat till listan medan polisen som upptäckte den svarar kort i telefon att han inte pratar med journalister, att vi får vända oss till pressavdelningen och lägger sen på luren.
När vi återkommer till mediacentret för att istället fråga hur de allmänt resonerar kring personskydd och resurser blir mejlsvaret mer utförligt. Men fortfarande utan att säga om man uppmärksammat de två felaktigt utpekade adresserna.
”Det polisens brottsoffer och personsäkerhetsgrupp (BOPS) fokuserar på är att hela tiden göra en riskbedömning för den aktuelle personens bästa och att skilja på en upplevd och faktisk rädsla. Vid faktisk rädsla så blir det en polisanmälan – och vi har möjlighet i vår riskbedömning att vidta åtgärder. Den upplevda rädslan är svårare att möta för polisens del.”
De avslutar med detta:
”Alla säkerhetshöjande åtgärder blir en belastning för den som är utsatt. Polisen kan aldrig tvinga någon att flytta. Men flytt, sekretessmarkering, namnbyte är första åtgärder som kan göras. Men det kräver en insats och kostar något. Och det måste personen det handlar om själv fatta beslut om.”
