”Ingen helig gräns”

Han menar att flera saker i systemet skulle kunna förändras för att färre ska bli fattiga som pensionärer. En viktig åtgärd är att höja avgiften till pensionssystemet. Idag ska 18,5 procent av lönen avsättas till pensionen – men så sker inte i praktiken.
– Vi tror att det är vad som avsätts, men eftersom en del av det som sätts in kommer från en själv i form av egenavgift som sedan betalas tillbaka genom skattereduktion, handlar det istället om 17,21 procent som avsätts. Vi måste höja avgifterna så att det faktiskt blir 18,5 procent. Det ger mer pengar in i systemet och leder då till att pensionerna höjs successivt, säger Håkan Svärdman.

Även Christina Rogestam, ordförande i SPF, menar att avgiften behöver höjas. Kanske så att den blir högre än 18,5 procent till och med.
– Det är ingen helig gräns. Vi kan tänka oss en avgift på 19 eller 19,5 procent. Å andra sidan skulle det påverka lönerörelsen, att lönehöjningarna då blir lägre så att arbetsgivaren ska kunna betala in mer till pensionssystemet, säger hon.
En höjd avgift är heller inte den åtgärd som mest specifikt skulle gynna dem med de lägsta pensionerna. Lennart Flood, professor i nationalekonomi, tycker att garantipensionen ska inkomstindexeras, istället för att den som idag basera på priserna. När lönerna stiger mer än priserna halkar garantipensionen efter.
– En inkomstindexering skulle innebära att de som är beroende av garantipension kommer att få samma inkomstutveckling som de som förvärvsarbetar, säger Lennart Flood.

Tveksam till höjning

Han tycker förövrigt att man ska vara försiktig med att göra förändringar i pensionssystemet. Att höja garantipensionen är han tveksam till.
– Nivån är mycket låg, det är ett stort problem. Men en höjning är komplicerad. Redan idag är skillnaden mellan en låg allmän pension och garantipensionen mycket liten. Det är närmast omoraliskt att ett långt yrkesliv med låg lön enbart ger marginellt högre inkomst än garantipension, säger han.
Christina Rogestam och Håkan Svärdman är inne på samma sak. Garantipensionen bör inte vara lika stor som den lägsta inkomstpensionen.
– Höjs garantipensionen skulle det leda till att nästan alla kvinnor blir garantipensionärer. Kanske kan man istället tänka sig en skattereduktion på garantipensionen, och att den som har jobbat får en extra pensionsbonus, säger Håkan Svärdman.

Höjd pensionsålder

Mest effektivt för att få det bättre som pensionär tror han är att pensionsåldern höjs. Men det går inte att höja pensionsåldern utan att också se över sjukersättningen.
– Alla kan inte ens arbeta tills de är 65 år. Så höjs pensionsåldern, vilket jag tror är nödvändigt, måste det också bli lättare att få sjukersättning.
Enligt Mats Morin, ekonom på LO, spelar det stor roll vid vilken ålder man tar ut sin pension. Inte så mycket för att man hinner arbeta ihop en större inkomst, utan framförallt för att pensionen då fördelas på färre år.
– Den som jobbar några år längre kan öka sin pension med uppåt 18 procent per år. Men även den som är utsliten och inte kan jobba så länge måste kunna skjuta upp pensionen. Därför måste möjligheten att få sjukersättning förlängas från 65 år till 67 år. Det skulle omedelbart lösa problemet för dem som har låg pension, om det också görs mer generösa bedömningar.
En sådan åtgärd skulle kosta ungefär tio miljarder kronor per år, menar Mats Morin.
– Ska pensionärerna få det bättre kommer det att kosta, det går inte att komma ifrån.

Åtgärder:

Höj grundavdraget
•2009 infördes en skattelättnad för personer över 65 år, genom att grundavdraget höjdes. Höjs grundavdraget ytterligare innebär det att en pensionär behöver betala skatt på en mindre del av pensionen. Grundavdraget är större för den med lägre inkomst.

Förbättra garantipensionen
•Garantipensionen följer prisbasbeloppet och räknas av mot annan pension. Om den istället följde inkomstutvecklingen skulle risken minska att garantipensionen står still eller minskar.

Höj bostadstillägget
•Många av dem med lägst pension är beroende av bostadstillägg, men idag kan det vara max 95 procent av 5 000 kronor. Skulle det höjas till exempelvis 7 000 kronor får fler mer pengar att röra sig med.

Avveckla premiepensionssystemet
•Bland andra PRO föreslår att PPM ska slopas helt, och avgifterna på 2,5 procent ska istället föras in i inkomstpensionssystemet. Det skulle innebära en förstärkning av AP-fonderna med ungefär 35 miljarder kronor per år.

Höj avgiften
•18,5 procent av dina inkomster ska avsättas till pensionen, men i själva verket är det 17,21 procent. Om avgiften höjs blir pensionerna också högre.  

Ge fler och äldre rätt till sjukersättning
•Sjukersättning är pensionsgrundande, men bara den som är under 65 år kan få det. Om pensionsåldern höjs behöver också åldern för rätt till sjukersättning höjas. Pensionen blir betydligt bättre för den som har sjukersättning i några år istället för att behöva ta ut tidig pension.

Slopa bromsen
•Bromsen finns för att pensionssystemets tillgångar inte får bli större än systemets skulder. När de blir det aktiveras bromsen, och det innebär att nivån på inkomstpensionen sänks. Utan bromsen skulle det inte hända. Nu har pensionsgruppen bestämt att bromsen ska förändras från 2017 så att bromsen inte slår lika tvärt utan pensionärernas inkomst blir jämnare.

Höjda skatter för
höginkomsttagare
•Om skatten höjs för dem som tjänar mest skulle de extra skatteintäkterna kunna föras in i pensionssystemet.