Fattiga barn mår sämre

SNS nya rapport Hellre rik och frisk- om familjebakgrund och barns hälsa beskriver sambandet mellan barns hälsa i förhållande till familjernas socioekonomiska bakgrund. Rapporten visar på tydliga hälsoskillnader mellan de som har lägst respektive högst social status, beräknat utifrån föräldrarnas ekonomiska situation och utbildning.

– Jag tror att det största bidraget vår rapport ger till forskningen är att ta ett större grepp på frågan och ge en överblick över hur läget faktiskt är, i konkreta siffror, säger Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet och en av rapportförfattarna.

Enligt rapportens slutsatser löper barn från de mest socialt utsatta familjerna, det vill säga familjer som får ekonomiskt bistånd, 131 procent högre risk att dö under barndomen, 40 procent högre risk att bli inskrivna på sjukhus och 186 procent högre risk att bli inskrivna för psykisk ohälsa. Framför allt när det gäller psykisk ohälsa märks ett tydligt samband mellan att ha låg socioekonomisk bakgrund och att drabbas av psykisk ohälsa.

Svårigheter senare i livet

Rapportförfattarna har även undersökt vad som händer senare i livet för de barn som varit sjuka under sin barndom. De kan konstatera att barn som någon gång varit inskrivna på sjukhus får ett sämre meritvärde i skolan, har mindre chanser att gå ut gymnasiet och högre sannolikhet att få ekonomiskt bistånd eller sakna inkomst. Dessutom har dessa barn även sämre hälsa som vuxna, och hälso­problem i barndomen har allvarligare konsekvenser för de barn som växt upp i socialt utsatta familjer. Särskilt när det gäller psykiska problem är riskerna att få konsekvenser i vuxen ålder av att vara sjuk som barn större om man har en socioekonomiskt utsatt bakgrund.

Kan finnas mörkertal

Rapportförfattarna har därför lagt en rad förslag på områden som behöver undersökas ytterligare för att komma till bukt med problemen de uppmärksammat. Bland annat tror de att mörkertalet i psykisk ohälsa bland familjer med låg social status kan vara högt.

– Vi har märkt att den psykiska ohälsan ökar i alla grupper, men inte lika mycket i den grupp av barn som befinner sig längst ner i den socioekonomiska skalan, säger Helena Svalerud.

– Vi tycker att detta är anmärkningsvärt, och undrar vad det kan bero på. Kanske är den gruppen till exempel mindre benägen att vända sig till den psykiska vården.

Däremot tror de inte att minskade inkomstklyftor i samhället per automatik skulle innebära en förbättring inom hälsoområdet för dem som har det svårt ställt. Under den 20-årsperiod som rapporten täcker har nämligen hälsoskillnaderna mellan olika samhällsgrupper varit konstanta, trots att inkomstklyftorna ökat under samma period.

– Vi kan alltså inte i rapporten dra någon slutsats att det finns ett direkt samband mellan ökade klyftor och sämre hälsoförutsättningar. Å andra sidan kan man ju säga att vi inte verkar bli friskare, trots att samhället i stort blir rikare, säger Svaleryd.

– Vår rapport väcker många frågor som behöver lösningar.

Fotnot: Förutom Helena Svaleryd, har rapporten skrivits av Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet och Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid IFAU.