Genom att länka samman människors engagemang har Fatemeh Khavari tänt gnistor av hopp i folks hjärtan. Hennes gärning gynnar på det sättet inte bara de ensamkommande ungdomarna, utan på längre sikt hela samhället”.

Skapar ett ansvar

Inte mindre än 56 procent av er som röstat ansåg att Fatemeh Khavari var den värdigaste vinnaren av de fem personer och organisationer som nominerats till årets Gräsrotspris.

En överväldigad Fatemeh Khavari berättar att hon är mycket glad och stolt över utmärkelsen.

– Det är en så stor ära för mig och Ung i Sverige. Jag är väldigt glad såklart. Men det skapar också ett stort ansvar för oss om att vi ska fortsätta driva den här kampen på det sätt vi har gjort. Vi startade för att vi ville påverka opinionen och det här visar att vi har lyckats med det, säger hon.      

Att Ung i Sverige har lyckats föra fram de ensamkommande ungdomarnas talan är det viktigaste de åstadkommit, menar Fatemeh Khavari.

– Vi har uppmärksammat deras situation och folk har lyssnat och trott på oss. Det gör oss lite lugnare, även om våra vänner fortfarande skickas tillbaka till kriget i Afghanistan, säger hon.          

Viktig markering

Ung i Sverige och Fatemeh Khavari får mycket kärlek och uppskattning för det solidaritetsarbete de utför. Men specifikt Fatemeh Khavari utsätts också för mycket hat och hot om våld, från de människor som inte gillar hennes engagemang. Därför menar hon att Gräsrotspriset är en viktig markering, som visar att det svenska folket står bakom hennes kamp för de mänskliga rättigheterna.

– Priset visar att det svenska folket är med oss. Det visar att de saker vi gör har kommit fram, att vi gör skillnad och att opinionen för de ensamkommande växer. Det känns verkligen jättebra och kom vid helt rätt tid, när vi behövde det som mest. Den senaste tiden har det varit mycket hat mot mig personligen. Det är väldigt svårt för mig att orka med det, säger Fatemeh Khavari.

Vad vill du säga till våra läsare som har röstat på dig?

– Jag vill säga grattis! Jag vill att de ska känna sig ansvariga och delaktiga. Mitt budskap till dem är att det de gör, genom att höja rösten, hjälper människor att överleva i en väldigt svår situation. Det här priset är inte bara till mig, utan till alla som vill kämpa för de mänskliga rättigheterna och livet. Jag vill också säga att det är jätteroligt att de har förtroende för oss.

Hur känner du inför framtiden och er fortsatta kamp?

– Vi växer och fortsätter mobilisera mot avvisningarna till Afghanistan. Men vi jobbar inte bara med opinion, utan även med integration. Vi förstår att vi inte bara har rättigheter i Sverige, utan även skyldigheter. Ibland blir man väldigt trött, men jag är ändå hoppfull. Jag vet att rätten och kärleken alltid vinner till slut, bara man fortsätter kämpa. Just nu är vi i en tuff situation, men jag tror att vi ska ta oss igenom det mörka. Jag måste tro på det. Det gör mig hoppfull, avslutar Fatemeh Khavari.      

Fatemeh Khavari från Ung i Sverige, som under hösten anordnade den två månader långa sittstrejken för de ensamkommande från Afghanistan, är Årets Gräsrot.

– Det är en så stor ära och jag är väldigt glad. Priset visar att det svenska folket är med oss, säger hon.

De nominerade:

Fatemeh Khavari, talesperson för Ung i Sverige

Afghanistanbördiga Fatemeh Khavari är bara 17 år gammal men har redan haft ett avgörande inflytande på svensk politik. Hon tog intiativ till den sittdemonstration i Stockholm i höstas som varade i nästan två månader.

Tillsammans med hundratals andra ungdomar, främst från Afghanistan, protesterade hon dag efter dag med krav på amnesti för ensamkommande och ett stopp för utvisningar. I slutet av november lade en hårt pressad regering fram ett förslag som i korthet innebär att de ungdomar som sökt asyl innan asyllagstiftningen skärptes får en ny chans att stanna. Hur förslaget slutligen kommer att se ut eller om det blir verklighet är oklart i skrivande stund. Men oavsett vilket så visar Fatemeh Khavaris kamp att motstånd är nödvändigt. Och att det lönar sig.

Metoo-uppropet

Det började i Hollywood när flera kvinnor vittnade om regissören Harvey Weinsteins övergrepp. Snart gick en skälvning genom världen under hashtagen #metoo. Kvinnor i alla länder och ur alla samhällsskikt delade sina berättelser. De vittnade om allt från den ovälkomna handen på låret till grova våldtäkter. Deras gemensamma krav var enkelt: Det är nog nu! Metoo-uppropet har bara börjat, men få tvekar om att det är början på en genomgripande förändring.

Läkare i världen

Läkare i världen tar sig an de allra mest utsatta i vårt land, de som inte har rätt till den vård vi andra tar för given. Organisationen grundades 1991 och öppnade klinik i Sverige 1995. Där behandlas personer som står utanför vårt välfärdssystem som papperslösa flyktingar och utsatta EU-medborgare. Läkare i världen driver också en psykosocial mottagning och ger juridisk rådgivning i asylprocesser. Alla läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, jurister, tolkar och psykologer arbetar helt ideellt. De gör det på sin fritid och utifrån den väldigt enkla idén att vård är en mänsklig rättighet oavsett medborgarskap.

Gunilla Andersson, Nätverket för gemensam välfärd

Stopp för privatiseringar och avregleringar. Det budskapet hade Malmöbon Gunilla Andersson med sig när hon träffade dåvarande näringsminister Thomas Östros (S) 2005. Hon var en av de som lämnade över ett upprop för gemensam välfärd med över 800 000 underskrifter. Uppropet blev senare Nätverket för gemensam välfärd där Gunilla Andersson fortfarande är en av de drivande krafterna. Hon demonstrerar för bättre sjukvård, skriver debattartiklar om välfärdsvinsterna, arrangerar studiecirklar och seminarier. Gunilla Andersson vägrar tappa hoppet och vägrar sluta kämpa.

Heidi Andersson och Björn Ferry

Armbrytaren Heidi Andersson och före detta skidskyttestjärnan Björn Ferry har bestämt sig för att bli fossilfria 2025, 20 år tidigare än det mål Sverige satt upp. Och makarna pratar inte bara. De gör. Familjen tar sig runt med elcyklar och hemkommunen Storumans enda elbil. De köper begagnat och flyger inte. Björn Ferry tackade till och med nej till att kommentera OS i Sydkorea eftersom han inte vill sätta sig på ett plan. Paret menar att det inte bara går att byta till led-lampor och slå sig till ro utan att vi alla måste förändra vår livsstil i grunden. De visar att det går. Ett steg i taget, i vardagen.