För 20 år sedan upptäcktes fyra fall i regionen och förra året var den siffran upp i 60.
– Det kommer att fortsätta, det är jag övertygad om. Vi ser ökningar i hela landet, säger Peter Nolskog, biträdande smittskyddsläkare på Smittskydd Västra Götaland.
Rekord trots torka
Förra årets rekord i antal fall slogs trots att torrt väder är ogynnsamt för fästingarna. Peter Nolskog hade snarare väntat sig ett tapp i den uppåtgående trenden.
– Jag trodde att det skulle bli färre antal fall, men så hade vi en ganska blöt, lång och mild höst och kom ikapp. Min prognos är att, får vi en klassisk svensk sommar med ömsom sol och ömsom regn så kan vi få ännu fler fall 2019, säger han.
Kan dyka upp på vintern
Fästingar förekommer vanligtvis huvudsakligen på sommaren, men kan göra gästspel även under vintern, om temperaturerna tillåter. Med andra ord kommer de små blodsugarna gynnas av den temperaturhöjning klimatförändringarna väntas medföra.
– Vissa år kan det gå ner litegrann, men ser man över flera år så är det en ökning. Det tror man beror på klimatfaktorer, att det blir lite varmare. Både fästingen och TBE gynnas av att det blir lite varmare.
Hur sprids smittan mellan fästingpopulationerna?
– Min, och många andras hypotes, är att fästingar har följt med fåglar, för först fick vi fall strandnära, kring de stora sjöarna. Fästingarna gillar alla djur, eftersom de har blod, och när de släpper fåglarna biter de gnagare och mindre djur, så vi får en långsam spridning vidare.
Västra Götalandsregionen har beställt en hälsoekonomisk analys av läget kring vaccinationer mot TBE. Resultatet väntas bli klart under våren. Analysen kan ge politikerna ett underlag för att besluta om regionen ska införa vaccinationer mot TBE inom vissa riskgrupper, eller vidta andra åtgärder. Men att definiera vilka som verkligen utgör en riskgrupp när det gäller det fästingburna viruset kan vara svårt, förklarar Peter Nolskog. Om du smittas beror på var du bor och vad du gör.
– Alla kan inte drabbas av TBE. Man försöker titta på var folk bor, om de bor i ett riskområde, men det är också var man har sommarstuga eller tillbringar sin fritid. Det finns så många svårigheter. Om det här ska subventioneras eller ingå i något program kommer nog att utredas ännu mer i framtiden, när vi får ännu fler fall, säger han och tillägger att han tycker att det hade varit bra om folk vaccinerades.
Får bekosta själv
I det existerande allmänna barnvaccinationsprogrammet finns idag skydd mot tio sjukdomar, några exempel är mässlingen, kikhosta och humant papillomvirus, varav det sistnämnda enbart ges till flickor.
Idag får alla besluta om och bekosta TBE-vaccinationen på egen hand. Eftersom det handlar om flera doser och varje dos kostar vanligtvis över 300 kronor, blir det en stor utgift för vissa familjer. Kostnaden och behovet av upprepning kan vara förklaringar till att fler ännu inte har vaccinerat sig.
– Jag kan tänka mig att många barnfamiljer drar sig för detta, det kan handla om att välja mellan semester eller TBE-vaccin, säger Peter Nolskog och tillägger att de som har tagit en första spruta, men missat att ta en andra inom den avsatta tiden inte behöver börja om helt – om de inte är äldre eller har nedsatt immunförsvar.
Ska inte vara rädd
Han poängterar att man inte ska vara rädd för att gå ut i skogen, men det finns sätt att minska sannolikheten för att smittas, som att täcka huden och inspektera hela kroppen efter skogspromenaden, eftersom en fästing kan krypa runt i timmar innan den biter sig fast.
