Det finns idag tre olika sorters boendeformer för asylsökande och de som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet. Den första är akuta boendelösningar som kommunerna tar fram, som exempelvis gymnastiksalar. Det andra är det Migrationsverket kallar för leverantörer, det kan tillexempel vara vandrarhem eller liknande, och då finns ett omfattande avtal med en lång rad krav. Den sista formen är lägenheter, och då står Migrationsverket för att möblera dem.
– Sedan är standarden på lägenheten fastighetsägarens ansvar, säger Pierre Karatzian på Migrationsverkets presstjänst.
Hundratals lägenheter
Just nu är trycket hårt, och många lägenheter måste färdigställas snabbt. I Björna hade många av lägenheterna hyrts ut till ett annat företag en tid, ett avtal som avslutades i samband med att Migrationsverket kontaktade Nordek med frågan om lägenheter.
– Vi förklarade läget för Migrationsverket, sedan åkte vi ut och tittade tillsammans och Migrationsverket sa ja.
Enligt Martin Gidlund tog de upp att de kanske behövde städa ur lägenheterna och fräscha upp dem inför uthyrningen.
– Men Migrationsverket sa att nej gör inte det utan fokusera på att få klart de andra lägenheterna vi ska hyra av er. De hyr 203 lägenheter av oss, så vi har fokuserat så mycket personal vi kunnat på att varmställa dem, se över vitvaror och göra dem beboeliga igen för att kunna få fram så många lägenheter som möjligt så fort som möjligt.
Framhåller samordning
Han förklarar också att lägenheterna kommer att renoveras om Migrationsverket kontaktar Nordek om att det finns ett sådant behov, och om Nordeks sedan gör samma bedömning.
– Ja, då hanterar vi det som vi hanterar alla hyresgäster att vi går in och renoverar medan de bor där. Men det är Migrationsverket som är vår hyresgäst, så frågan måste komma från dem, säger han och lägger till:
– Det är fantastiskt hur fort vi jobbat här. Är det någonting man ska skriva så är det hur duktig man är i Ö-vik att samordna det här mellan kommunen, Migrationsverket, privata fastighetsägare och ideell verksamhet och kyrkan. Allt annat är en fel vinkling på det här.
Bra för orten
Martin Gidlund tror att det är bra för Björna och andra orter runt Örnsköldsvik att få in nytt folk, och att det är en bra plats för de som flytt från krig.
– Det är klart att det är bra. Det är avflyttningsorter och många av de här husen hade blivit kallställda av oss för vi har inte tillräckligt med hyresgäster. Vi kan inte ha hus öppna som det inte bor folk i. Så är det bra för att det ser trevligt ut, det är bra för affärer på orten och så. Men sedan får vi hoppas att det blir kortvarigt, att kriget tar slut så att folk får flytta hem igen. Men sedan tror ju jag att det är väldigt bra boende för flyktingarna. Det är mindre orter, det finns affär och skola, kommunen hanterar skolan snabbt så att barnen får skolgång. Det är lugnt och tryggt, alla känner alla. Det tror jag är bra för dem som kommer från ett krisdrabbat land. Och det har kommit mycket positivt från de flyktingar som kommit, att det känns tryggt och att det är vackert här med vår natur. Sedan finns det en samhörighet här på den norrländska landsbygden som jag inte ser finns i storstäderna, säger han.