– Det är inte sällsynt att hyresvärdar lägger sig så högt, men däremot är det ovanligt att procentsatserna är så lika, säger Hyresgästföreningens förhandlingschef, Carl-Johan Bergström.
”Bostadsbolagen fel ute”
Landets hyresvärdar försöker tillsammans att flytta fram sina positioner i år. Sabo, de allmännyttiga bostadsbolagens riksorganisation, och Fastighetsägarna, motsvarigheten på den privata sidan, har nämligen gjort gemensam sak inför höstens förhandlingar. De har slagit fast att hyrorna borde spegla Sveriges ekonomiska utveckling. Hyrorna borde också påverkas mer i städer med större tillväxt, anser de. Detta ska nu ska vara vägledande för deras medlemmar i olika orter.
Men bostadsbolagen är fel ute, tycker Carl-Johan Bergström.
– De glömmer bort att vi har en hyresmarknad som inte är en del av den fria marknaden. De vill prata om saker som BNP, konsumentprisindex och byggprisindex, men vi tycker inte det är helt relevant. Vi är mer intresserade av vilken kvalitet hyresvärdarna erbjuder. BNP har till exempel inget att göra med hyresgästernas förmåga att betala hyra eller vilken förändring de får i sina plånböcker.
Enligt Sabo och Fastighetsägarna har de senaste årens hyreshöjningar varit för låga jämfört med inflationen. Därför har de egentligen resulterat i hyressänkningar. Vad säger du om det?
– De har rätt i att hyreshöjningarna de senaste tre, fyra åren har varit lägre än inflationen. Men det är ett kortsiktigt argument, typiskt för kvartalsvinstivrare eller lobbyorganisationer som griper bästa tänkbara argument för stunden. Sett till de senaste femton, tjugo åren så har hyreshöjningarna legat långt över inflationen.
För låg nivå tidigare år
Carl-Johan Bergström tror dock att Göteborgs kommunala bostadsbolag har en annan syn än Sabo, med mindre fokus på nationella ekonomiska prognoser.
Men Framtidenkoncernen, som för andra året i rad sköter de kommunala bostadsbolagens förhandlingar, vill se en hyreshöjning på 3,4 procent nästa år, ungefär som övriga fastighetsägare.
Enligt Eva Paulson, som är hyresmarknadsansvarig på Framtiden, baseras budet delvis på vilka behov koncernen har.
– Men det är ju också så att många faktorer i samhället trots allt är lika. Vi har även sett att hyreshöjningarna hamnat på en för låg nivå tidigare år. Vi följer arbetet med den nationella vägledningen eftersom vi ser ett behov av samsyn i vad hyresjusteringarna baseras på.
Är faktorer som BNP och konsumentprisindex relevanta att ha med, med tanke på att hyresmarknaden inte är en fri marknad?
– Vad vi för fram hör till förhandlingen, så det får jag låta vara osagt.
Positiva inför förhandlingarna
Men både Carl-Johan Bergström och Eva Paulson verkar trots allt positiva inför hösten. Förra året strandade förhandlingarna, men de tycker att förutsättningarna är bättre i år. Att Framtidenkoncernen förhandlar gemensamt för dotterbolagen är till exempel inte längre nytt.
– Förra året fick vi möta personer som vi inte förhandlat med tidigare. Vi var kanske inte beredda på en del nya tankar, medan de inte var redo för att det finns en vana att göra saker på ett visst sätt, berättar Carl-Johan Bergström.
Parterna lyckades inte komma överens och de nya hyrorna fick till slut fastställas av Hyresmarknadskommittén, HMK. Framtidenkoncernen hade yrkat på en höjning på 3,5 procent men den landade slutligen på 1,2 procent.
– I år ville ingen av oss hamna i HMK igen, så vi har ägnat våren åt att prata om hur vi ska sköta förhandlingarna. Jag tycker våra inledande möten nu har haft en helt annan ton än föregående års, säger Carl-Johan Bergström.
Eva Paulson tycker också att vårens samtal har varit konstruktiva och anser att bägge parter är överens om det praktiska kring förhandlingarna. Nu siktar koncernen på att få igenom en långsiktig och stabil hyresutveckling som därmed är förutsägbar för hyresgästerna, berättar hon.
Vad innebär det rent konkret att Framtidenkoncernen vill ha en långsiktigt stabil hyreshöjning? Vill ni se en flerårig överenskommelse?
– Det kan jag inte gå in på, det är en förhandlingsfråga. Men vi tycker ju att det är en fördel om förhandlingarna om årshyrorna inte tar för stor del av vår gemensamma tid.
