Enligt statistiken planas nu siffrorna över sfinkterruprurer, bristningar som omfattar ändtarmsmuskeln, ut efter att ha minskat under några år. Men Eva Uustal, överläkare på kvinnokliniken i Östergötland och expert på förlossningsskador, är inte orolig över statistiken. Hon säger att de flesta spricker när de föder barn och att en bristning i sig inte är det värsta.
– Det värsta är inte grad tre- och fyrabristningarna, det är de missade grad tre- och fyrabristningarna som är problemet. Att man hittar och lagar bristningar är ett tecken på att vi har en god diagnostik och att man verkligen letar, säger Eva Uustal.
Hon är ordförande i SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi. I veckan publicerar organisationen nya siffror för hur det går för kvinnor som drabbas av förlossningsbristningar.
– Det vi ser är fler och fler kvinnor som blir nöjda eller mycket nöjda ett år efter förlossningen. Det innebär att vi hittar rätt personer och syr dem bra, och det blir mindre och mindre vanligt med svåra komplikationer efter sfinkterskador. Det visar att vi går åt rätt håll i svensk förlossningsvård, säger hon.
Fler skador ska rapporteras
De senaste åren har många satsningar gjorts för att förbättra förlossningsvården. Enligt Anna Sandström, föredragande läkare för Socialstyrelse och specialist i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset, kan utplaningen i statistiken bero på att vården fram tills nu har genomfört ett antal åtgärder för att förebygga förlossningsskador. Delar av detta arbete kan ha fått mer direkt effekt.
– Medan det kanske tar lite längre tid innan vi ser resultat av andra åtgärder. Men det är helt klart så att det har satts in kraftiga åtgärder i hela Sverige för att komma åt det här, säger hon.
I dag är det bara bristningar av grad tre och fyra som rapporteras in till Socialstyrelsen. Det betyder att det inte finns någon statistik över andra skador. Eva Uustal har varit drivande för att fler skador ska rapporteras och från och med 2021 kommer djupa levartorskador, skador på muskeln som håller upp bäckenbotten, att registreras.
Eva Uustal har också föreslagit för Socialstyrelsen att åtta nya diagnoskoder förs in för skador och bristningar kopplade till förlossningar. Målet är att få upp läkares och barnmorskors ögon för att flera typer av skador förekommer.
– Ögats främre kammare har 15 olika operationskoder och hela kvinnans underliv har en. Det är så talande för vilka saker man har värderat. Det är klart att det är viktigt med ögon, men kvinnors underliv har ju också ganska stor betydelse för människors livskvalitet, säger hon.
Andelen förstföderskor med bristningar grad tre eller fyra (i procent)
Förlossningsskador
Bristning klassificeras enligt en fyragradig skala. Första och andra gradens bristningar förs det idag ingen statistik över.
Första graden bristning är ytliga bristningar i underlivets hud och förekommer hos de flesta förstföderskor och kan läka av sig själv.
Djupare bristningar av mellangården och slidväggarna kallas för grad två-bristningar. Dessa bristningar omfattar utöver huden även muskler, muskelfästen och bindväv och behöver sys.
Skada på den yttre och ibland den inre ändtarmsmuskeln kallas tredje gradens bristning.
Skada på ändtarmsmusklerna och väggen i ändtarmskanalen kallas fjärde grandens bristning.
Graviditeter och förlossningar 2017
År 2017 föddes det cirka 117 600 barn i Sverige, 4 200 färre än året dessförinnan.
Snittåldern för förstföderskor var 28,7 år.
Högst snittålder hade förstföderskor i Stockholms län, 30,3 år. Lägst snittålder hade förstföderskorna i Gävleborgs och Kalmar län, 27,3 år.
Vårdtiderna på BB har minskat de senaste decennierna. För 2017 låg medelvårdtiden på sjukhus på 1,7 dygn efter vaginal förlossning. Medelvårdtiden efter kejsarsnitt var 2,9 dygn.
Andelen kvinnor som fick ryggbedövning under förlossning fortsatte att öka, från 35,1 procent 2016 till 37,1 procent 2017.
Andelen förlossningar som sattes igång, så kallad inducerad förlossning fortsatte att öka. 2017 sattes 19,3 procent av alla förlossningar vid enkelbörd och fullgången graviditet igång, jämfört med 17,8 procent 2016.
Källor: Socialstyrelsen och Bäckenbottenutbildning.se