Av barnen som idrottar i en förening i Örebro är 67 procent pojkar och 33 procent flickor. 2004 var fördelningen 61 procent pojkar och 39 procent flickor. Dels börjar färre flickor att idrotta i en förening i dag, dels hoppar fler tjejer av sin idrott när de blir äldre. 

– Det finns många tjejer som älskar sin sport, men som inte vill lägga lika mycket tid på den när de kommer upp i 15–16 års åldern.  Studier är ett skäl som brukar anges, skolan kräver mer när man blir äldre och många flickor har höga ambitioner. Intressen ställs mot varandra. Därför vore det bra om föreningarna kunde anpassa sig efter det och hitta verksamhet som passar den här gruppen, säger Charlotta Stenhem.

En manlig norm råder

Ett annat skäl till varför flickor är underrepresenterade kan handla om ledarskap och bristen på kvinnliga förebilder och tränare.

– Idrottsrörelsen skapades av män för män för hundra år sedan, en manlig norm råder fortfarande på många ställen och det är klart att det påverkar hur verksamheter utformas, säger Charlotta Stenhem.

Men nu är tanken att det här ska förändras. Under nästa vecka kommer fritidsnämnden i Örebro att bevilja ett bidrag på 300 000 kronor till Sisu-idrottsutbildarna för att främja flickidrott i Örebro kommun.

– Vi är glada att vi kan bidra med 300 000 till det här arbetet. Vi vill göra idrotten mer tillgänglig för tjejer. Och det här är en del i det arbetet, säger Jonas Håård (S) som är fritidsnämndens ordförande. 

”Lika förutsättning för tjejer och killar”

Pengarna som ska delas ut av Sisu ska bland annat gå till olika föreningar som på olika sätt arbetar för att öka andelen flickor. Men det här är bara början, menar Jonas Håård, som ser att ytterligare åtgärder är nödvändiga. Bland annat behöver kommunen se över hur kommunala bidrag fördelas i dag för att se om de behöver fördelas på ett annat sätt för att gynna flickor i framtiden. 

– Kommunen är en jätteviktig part i det här eftersom vi fördelar pengar till föreningarna, säger han. 

Men att prioritera flickorna kan komma att krocka med andra viktiga mål. 

– Vår målbild är att det ska vara lika förutsättningar för tjejer och killar som vill idrotta. Men det finns fler grupper som vi kan behöva stötta. Nu kommer till exempel många ensamkommande flyktingbarn som är pojkar och där kan idrotten vara viktig för integrationen, säger Jonas Håård.