Men samtidigt minskar antalet skottlossningar på många håll i landet. Inte minst minskar antalet som dödas och skadas av skjutvapen – fram till oktober hade 29 personer skjutits ihjäl i Sverige, enligt siffror från polisen. Ett stort antal, men ändå färre än samma period både 2017 och 2018. I Storgöteborg är minskningen ännu större – här har en enda person skjutits ihjäl hittills i år. Det kan jämföras med de sex senaste åren, då mellan fyra och åtta personer har skjutits till döds årligen.
– En person är förstås en person för mycket, men det är ändå ett resultat som speglar att det skjutits mindre än vanligt. Det fall vi haft hittills i år handlar om en person som är kopplad till kriminella nätverk, som sköts ihjäl den 28 maj på Kummingatan i Angered, säger Erik Nord, polischef i Storgöteborg.
”Inne i en vågdal”
Totalt har polisen bara registrerat 15 skottlossningar hittills i år i Storgöteborg. Det är en tredjedel så många som under förra året – då 45 bekräftade skottlossningar skedde i Storgöteborg. Åren 2011 till 2014 var det ännu fler än så. Erik Nord tror att det relativa lugnet i Göteborg har flera orsaker.
– En är att vi är inne lite i en vågdal. Det brukar se ut ungefär så här, att våldet går i cykler. Konflikterna har avtagit. Att det är så har delvis att göra med vilka som sitter inlåsta, vågdalen förstärks av att det inte finns tillräckligt hetsiga och tillräckligt vassa personer för att hålla konflikterna igång, säger han.
Erik Nord tror också att lugn föder lugn, och tvärtom. Gränsen för vad som är okej ändras om skottlossningar är en del av vardagen.
– De unga män som i huvudsak är inblandade i den här typen av konflikter har kort ställtid. Om vi har många skjutningar med dödlig utgång blir det normalt för dem snabbt, just eftersom de kanske är så unga som 17–18 år. Ett halvår med våldsamma konflikter kan göra att de känner att det är helt normalt att delta i dödliga konflikter, våldet trappas upp och skjutningarna blir fler.
De senaste åren har polisen i Göteborg också jobbat hårt för att nå just den unga grupp som riskerar att bli en del av de kriminella gängen. Erik Nord tror att det har haft betydelse.
– Det gäller att vara ödmjuk här, men förhoppningsvis har vi med vårt arbetssätt påverkat att vi befinner oss i en vågdal just nu.
Satsar lokalt
I arbetssättet ingår ökad närvaro i lokalsamhällena. Genom att finnas där, synas, samverka och skapa kontakter, lär polisen känna ungdomarna. Därmed blir det betydligt lättare att identifiera vilka som är i riskzonen. Samtidigt menar Erik Nord att arbetet i lokalområden också gjort att de blivit bättre på att gripa personer i eller nära de kriminella gängen innan de verkligt allvarliga brotten sker.
– Hela syftet med omorganiseringen av polisen 2015 var att komma hit där vi är idag. En tydlig skillnad är att vi har intendenter som polischefer ute i områdena, istället för kommissarier. De har en högre grad och djup kunskap i kriminalpolisiärt arbete. Det, parat med lokal kunskap, har gjort att vi kunnat plocka bort personer som sysslar med narkotika och vapen till exempel, att vi blivit bättre på att hitta dem. När fler av dessa är inlåsta minskar våldsbrotten.
Sitter i fängelse
De senaste tio åren har skjutningarna i Göteborg, liksom i Sverige i stort, varit starkt kopplat till kriminella gäng. Jämfört med under 1990-talet har det dödliga våldet minskat – men däremot har dödligt våld kopplat till kriminella konflikter ökat. Inte minst har det varit tydligt i Göteborgspolisens område Syd, där bland annat Frölunda-Tynnered ingår. Här har allra flest skottlossningar skett de senaste åren, men även här ser trenden ut att brytas i år.
– Förra året hade vi haft 18 skottlossningar under den här perioden, medan vi nu har haft en. En orsak är att 36 av de hetaste brottsutövarna sitter inne för ögonblicket, säger Dan Windt, lokalpolisområdeschef i Syd.
Även han menar att arbetet ute i stadsdelarna, och samarbetet med lokalsamhället, har haft effekt. Hög närvaro och mycket kontakter spelar roll. Samtidigt påpekar både Erik Nord och Dan Windt att de minskade antalet skottlossningar inte innebär att de kriminella gängen är utraderade.
– De har väl på sätt och vis legat lågt, men samtidigt märks brottsligheten av genom ökad öppen narkotikahantering, och ökad handel med explosiva varor till exempel, säger Dan Windt.