Färre anmälda hatbrott i Örebro

Män löper större risk att utsättas för våldsamma hatbrott än kvinnor. Mest utsatta är queer- och transpersoner, eftersom de ofta anses avvika mer från den ”manliga normen” än homo- och bisexuella män. Kvinnor utsetts oftare för sexuella trakasserier och verbala kränkningar. 

Joachim Illena Ståhlgren Bouveng berättar att många queer- och transpersoner har en dålig erfarenhet av polisen. 

— De upplever att deras utsatthet inte tas på allvar och avstår därför från att anmäla. Det finns även queer- och transpersoner som ”normaliserar” våld. Men det menar jag att de är så vana vid att bli utsatta att de ser det som ytterligare en sak de måste lära sig att hantera och leva med. 

Joachim Illena Ståhlgren Bouveng får medhåll av Carina Djärv. Hon är utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå, som har sammanställt antalet anmälda hatbrott under förra året. 

— Mörkertalet när det gäller hatbrott är stort. Många vill inte polisanmäla därför att de är rädda för att kränkas och för att de inte orkar. Att behöva berätta om brottet kan upplevas som att utsättas en gång till. 

Polisen tog kontakt

Att majoriteten av hatbrotten inte klaras upp tror Joachim Illena Ståhlgren Bouveng är en annan orsak till att många offer avstår från att anmäla. I snitt klaras endast fem procent av hatbrotten upp, trots att drygt hälften av anmälningarna utreds av polisen. 

— Många tycker inte det är någon idé att anmäla eftersom så få förövare döms. 

Men han tycker ändå att RFSL i Örebro har ett bra samarbete med polisen i länet. RFSL ingår i en referensgrupp och har fått kontaktpersoner inom länets olika polisområden. Kontaktpersonerna har ett speciellt ansvar för hatbrott i respektive polisområde. 

— Och det var faktiskt polisen som tog kontakt med oss och ville samarbeta. Då blev vi faktiskt lite förvånade eftersom det alltid brukar vara tvärsom.

Flera attentat

2014 anmäldes 6 269 hatbrott i Sverige, det är rekordmånga. Carina Djärv berättar att det är första gången på många år som antalet anmälda hatbrott ökat på riksnivå. Annars har anmälningarna minskat för varje år sedan 1999. Vad fjolårets ökning beror på är inte fastställt. En förklaring är att det i stället är mörkertalet som har minskat. 

— Och så var det valår i fjol. Det ägde rum flera hatbrott under året som fick mycket uppmärksamhet både av media och politiker. Bland annat attentat mot moskéer och synagogor och i december 2013 attackerades en antirasistisk manifestation i Kärrtorp. Uppmärksamheten kan ha fått fler att våga anmäla, men även ha lett till bättre uppmärksamhet hos poliser, säger hon. 

Mörkertal

Men i Örebro minskade alltså antalet anmälda hatbrott förra året jämfört med 2013. Totalt anmäldes 135 hatbrott eller 47 per 100 000 invånare i fjol mot 168 hatbrott totalt eller 54 per 100 000 invånare 2013. 

— Det är omöjligt att säga vad det beror på. Det troliga är tyvärr att mörkertalet har ökat snarare än att hatbrotten har minskat, säger Carina Djärv.