BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Nu har nedläggningarna blivit realitet. Först ut i Umeå är Umebygdens etableringscentrum som ska vara nedlagt den 2 mars. Framtiden för flera andra boenden runt om länet är osäker. Kronlunds asylboende i Vindeln har fått antydningar om att det avtal som de har med Migrationsverket genom Bert Karlssons bolag Jokarjo AB, också kommer att avslutas.
Ny ramupphandling
Samtidigt har Kronlund blivit godkända i en ny ramupphandling av nya boendeplatser. Om det betyder att de asylsökande som just nu bor på boendet kan stanna, eller om de behöver flytta, vet varken Peter Green, platschef på boendet, eller Mats Engman, sektionschef på Migrationsverket region nord.
– Nej, vi har inte ens fått ett besked om att de här avtalen ska läggas ner. Vi har bara fått en antydan. Därför har vi inte sagt någonting till våra boende heller, förklarar Peter Green.
– Ja, som det ser ut nu så kommer de behöva flytta. Det kan i värsta fall bli så att man tvingas ut från ett boende, som i Vindeln till exempel. Sedan efter nedläggningen, så kanske vi om en månad inser att vi inte klarar av att tillgodose de asylsökandes behov med egna lägenheter eller korridorsboenden. Då måste vi avropa platser på de nyupphandlade boendena, kanske i Vindeln igen, förklarar Mats Engman.
I praktiken skulle det innebära att de asylsökande kan behöva flytta, men att de efter en tid på annat boende skulle flytta tillbaka.
Skapat sig ett hem
På sitt rum sitter Yussra el-Mamori tillsammans med sina två barn Yusef, 1 år, och Adain, 4 år, på golvet och leker. Barnens farbror Qasir Abad sitter i ett hörn och småler åt barnens bravader. Han bor i rummet ovanför – en våning upp.
Familjen blev placerade på Kronlunds asylboende av Migrationsverket för 1,5 år sedan, efter att de hade flytt sitt hem i Bagdad, Irak. Barnens pappa är kvar i Irak.
De har ännu inte fått åka på någon intervju hos Migrationsverket. Det betyder att beslutet om ett eventuellt uppehållstillstånd ligger långt fram i tiden.
– Vi trivs här i Vindeln. Människor är snälla här. Peter har ordnat ett kylskåp till oss här på rummet som vi kan ha bebismaten i och vi har sparat ihop till en tv. Vårt rum är vårt hem nu. Vi skulle gärna flytta till något eget, en lägenhet, i Umeå för att vara närmare skola, sjukvård och shopping men just nu är detta bra, berättar Yussra.
Yusef har fått ett eksem på kinden och krämen som vårdcentralen i Vindeln ordinerat verkar inte hjälpa. Efter tre veckor av samtal till vårdcentralen väntar de fortfarande på en läkartid.
Trots de många praktiska problem som kommer med att bo två mil utanför Vindeln ser Yussra osäkerheten i alternativen som ett mycket större problem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi har hört om andra boenden, till exempel det i Hällnäs. Vi har hört att det kan vara riktigt farligt, särskilt för barnen. Många människor som inte mår bra bor där. Så vi stannar gärna här tills vi får ett beslut. Om vi behöver flytta vet vi ju inte var vi skulle hamna. Vi kan inte heller tacka nej till vad Migrationsverket erbjuder oss, då har vi inget hem alls. Dessutom så har vi vänner här nu. Vårt liv är här.
Förödande med flytt
Dick Stål, boendevärd på Kronlunds asylboende tror att en flytt kan vara förödande.
– Vi har ett par som står i bostadskö här i Vindelnbostäder. De vill stanna kvar här, hör och häpna! För dem som vill stanna, framför allt barnfamiljer, måste en flytt vara fruktansvärd. Många har varit här i 1,5 år. Sedan så kanske de får en vecka eller två på sig att packa och åka till något annat ställe.
I samband med att asylsökanden har omplacerats, eller av olika skäl behövt flytta, har flera praktiska komplikationer uppstått. Lärare har tvingats sluta när elever har blivit omplacerade och elevantalet minskat. Kallelser till läkarbesök har även dykt upp till personer som inte längre bor på boendet.
– Ibland får vi kallelser från till exempel landstinget ett år efter att någon har sökt vård för något. Men eftersom de inte längre bor här måste de börja om från början på ett nytt ställe. Då kan det i värsta fall ta 2,5 till 3 år innan de får hjälp för någonting. Hoppas inte det ska behöva ske med Yusef och hans eksem. Det är många sådana grejer som blir konstiga när man har den här kortsiktiga flyttkarusellen, utvecklar Dick Stål och fortsätter:
– När vårdcentralen eller folktandvården ringer och frågar om den eller den bor kvar och vi säger nej så frågar de om vi vet var den är nu. De vill ju kunna lämna över ärendet och informationen till en annan vårdcentral eller folktandvård. Även om vi vet får vi inte säga det, inte ens till en vårdcentral, på grund av sekretess.
Tar ekonomiskt ansvar
Mats Engman, sektionschef på Migrationsverket region nord, berättar att han förstår problematiken men att det inte finns mycket som myndigheten kan göra.
– Vi förstår att många vill bo kvar på de boenden som de redan bor på – framför allt om de har hunnit anpassa sig och hittat nya nätverk och så vidare. Men tyvärr är det så att vi är styrda av lagen om offentlig upphandling och då tvingas vi till det här. Sedan har det ju att göra med att vi måste ta ett ekonomiskt ansvar när det gäller våra skattemedel. Vi kan inte stå och betala för tomma boendeplatser.
Är det inte kontraproduktivt om man ser till en integrationsaspekt?
– Det kan man tycka. Vårt uppdrag är att ta emot ansökningar, pröva dessa samt fatta beslut om vilka som får stanna och bo i landet och vilka som måsta åka hem.
