Häromveckan blev Jonas Lundmarks Facebookinlägg om fyraåriga dottern Selma en nyhet i flera tidningar. Dottern som föddes med en grav hjärnmissbildning, lissencefali, kan inte gå, inte prata, inte äta och inte röra sina armar eller händer. I dag har hon drygt 66 timmars assistans i veckan. Men när föräldrarna ansökte om att få assistans även under natten gjorde Försäkringskassan en ny prövning och kom plötsligt fram till att Selma inte har rätt till mer än 5 timmar och 51 minuters assistans.
Och Jonas Lundmarks familj är inte den enda som har drabbats den senaste tiden.
– Under ett par års tid har antalet fall där framför allt barn, men även vuxna, förlorar personlig assistans accelererat i en rasande fart, säger Maria Persdotter på RBU.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Fler avslag
Statistik från Försäkringskassan visar att i dag får mer än hälften av de som söker hjälp av personliga assistenter avslag. Och av dem som redan har assistans så är det omkring ett par hundra varje år som förlorar rätten till personliga assistenter när Försäkringskassan omprövar deras behov.
Utvecklingen har fått RBU att vända sig till regeringen och Försäkringskassan för att få till ett akut krismöte. ”Just nu pågår en förändring av bedömningsgrunderna för personlig assistans som inte kan beskrivas i andra termer än katastrof”, skriver RBU i ett brev till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Ny praxis
Den striktare bedömningen beror på ett par domar i högsta instans som reglerar vad som ska räknas som grundläggande behov. Till de grundläggande behoven räknas till exempel att äta och gå på toaletten. Men i fallet med fyraåriga Selma som inte kan äta själv utan får näring via en knapp i magen, så räknas måltiderna inte längre som ett underlag för personlig assistans utan som medicinsk vård. Samma sak gäller medicinering och träning. Det här en ny praxis sedan i våras och anledningen till att Selmas familj nu förlorar nästan alla sina assistanstimmar.
– När man inte äter med munnen så kan det inte längre räknas som ett grundläggande behov. Men man är ju inte mindre beroende av hjälp för det. Det blir helt absurt, säger Maria Persdotter.
Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning som ska se över assistansersättningen och bryta de ständigt stigande kostnaderna.
– På två ställen i utredningsdirektivet står det om besparingar. Vi är rädda för vad som väntar, säger Maria Persdotter.
Gratis juristhjälp
För alla de som kan komma att förlora sina assistanstimmar framöver finns två alternativ. Att finna sig i beslutet eller att överklaga till förvaltningsdomstolen. De stora privata bolagen på assistansmarknaden har alla som affärsidé att erbjuda gratis juristhjälp just för att öka antalet assistanstimmar. Samtidigt som antalet brukare har stått still de senaste åren har antalet timmar nämligen fortsatt att öka. Och det är i de privata bolagen som timmarna ökar mest. En genomsnittlig brukare ger företagen en vinst på omkring 100 000 kronor per år, och ju fler timmar de beviljas desto större blir vinsten. Jätten på marknaden, Humana, har inte mindre än 20 jurister anställda.
– Att Humana har jurister beror på att många assistansberättigade upplever ett stort behov av juridisk hjälp för att få den assistans som vederbörande har rätt till, varken mer eller mindre. I den bästa av världar skulle det inte behövas några jurister alls eller så skulle det finnas allmän rättshjälp, skriver Harald Wessman, affärsområdeschef för Humana assistans, i ett mejl.
2012 gick de privata företagen om kommunerna som assistansanordnare. I dag är det mer än hälften av brukarna som använder assistansföretag jämfört med 33 procent som har sin assistans i kommunal regi. De tre största företagen i assistansbranschen; Humana, Frösunda och Team Olivia, satsar alla på juridisk hjälp. Kommunerna däremot har ingen sådan hjälp att erbjuda.
Maria Persdotter på RBU tror absolut att behovet av juridisk hjälp kan avgöra valet av leverantör av den personliga assistansen. I en enkätundersökning bland medlemmarna som gjordes förra vintern svarade många att de behöver de privata bolagen just för juristhjälpen.
– Många familjer bryr sig inte om vem utövaren är, men de behöver juridisk hjälp, säger Maria Persdotter.
Även Harald Wessman på Humana tror att behovet av juridisk hjälp kommer att öka.
– Precis som RBU och andra brukarorganisationer upplever vi en markant förändring sedan slutet av förra året. Det är rimligt att anta att fler fall kommer att landa i domstol där individer ofta önskar hjälp att föra sin talan, skriver han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Finns det då en risk att det blir den brukaren som har den bästa juridiska hjälpen som också får rätt till flest assistanstimmar?
– I och med att det finns ett fritt val av anordnare finns alltid möjligheten för varje individ att påverka den egna situationen när det exempelvis gäller att få hjälp med att kommunicera med Försäkringskassan och Kommunen eller föra ens talan i domstol, skriver Harald Wessman.
