Den palestinska familjen Almassri bor på tredje våningen i en lägenhetslänga. Vardagsrummet är dunkelt upplyst, med det enda fönstret fördraget med en gardin för att inte släppa in solen. Dottern Rimas, tio år, och sonen Oday, nio år, leker med sin ettåriga syster Tala på golvet.
Medan många i Sverige så här års har semester och reser utomlands eller kanske besöker sommarstugor, har den papperslösa familjen Almassri inte möjlighet att göra någonting alls.
– Barnen har inget att göra. De åkte till sommarkollo tidigare men det är slut nu, säger mamma Eman Almassri, som inte vill medverka på bild.
Förlorade arbetstillstånd
Det kostar pengar att lämna staden, till och med bara över dagen. Det kostar att skaffa picknickmat, liksom att bjuda barnen på varsin glass. Den enda stabila inkomst familjen har är ett bidrag från Migrationsverket till lilla Tala, på 1 100 kronor per månad.
Emans make Rezeq Almassri brukade arbeta, men efter att han fick sitt senaste avslag på sin överklagan av ett utvisningsbeslut förlorade han också sitt arbetstillstånd. Sedan dess sitter han mest bara hemma.
– Jag arbetade med bilvård fram till maj 2020. I Stockholm och i Uppsala, precis bredvid Migrationsverket. De såg mig varje dag så det kanske är därför de kom efter mig, säger Rezeq Almassri och lägger till ett torrt skratt.
Han ser väldigt trött ut och verkar längta efter en cigarett.
– Det är stress 24 timmar om dygnet.
Juli månadshyra för lägenheten betalades med ett kreditkort från Norwegian Bank, precis som föregående hyror. Från och med augusti går det inte längre att använda kortet. Hyran är på 10 416 kronor. Även om de på något sätt lyckas skramla ihop till summan, hur ska de ha råd med övriga vardagsutgifter?
– Vi tackar gud för livet, säger Eman Almassri.
– Hon skäms för att säga att de inte har några pengar, säger Rezeqs kusin som tolkar.
Alla utvisningar stoppade
Familjen Almassri kommer från Gazaremsan. Pappa Rezeq anlände till Sverige 2013 på flykt från vad han beskriver som en vendettakonflikt med en annan stor familj. Hans fru och de två äldsta barnen anlände till Sverige 2019. Hela familjen har fått avslag på sina asylansökningar, men det är mycket svårt att utvisa palestinier tillbaka till Gazaremsan. Dels för att Egypten sätter upp hinder. Sedan den 12 maj 2021 råder det även stopp för alla utvisningar på grund av den militära konflikten mellan Israel och Hamas.
I de beslutspapper Migrationsverket skickade till Tala Almassri i augusti 2020 fastslog man också att de mycket svåra levnadsförhållandena i Gazaremsan innebär att det inte ligger i barnets bästa att utvisas dit. Trots det beslutade man att bebisen Tala måste lämna landet inom fyra veckor. Ett år senare är hon ännu kvar.
– Vi pratar inte så mycket med barnen om situationen, säger Eman Almassri.
2014 arrangerades det en medialt uppmärksammad hungerstrejk i Uppsala, där 65 palestinier protesterade mot avslagen på deras asylansökningar. I Flogsta, en annan stadsdel i södra Uppsala, träffar Dagens ETC ett tjugotal män från Gazaremsan i en palestinsk föreningslokal. Flertalet av dem deltog i hungerstrejken och mycket lite har förändrats sedan dess.
– Det är max fem personer som fått permanent uppehållstillstånd. De andra bor ofta trångt, fem personer i en etta. Vad har de för val? De kan inte betala någon hyra, säger Mohammed, som är aktiv i föreningen.
Flera av de palestinska männen har idag gjort spårbyten och istället beviljats korta arbetstillstånd. I lokalen sitter en vaktmästare, en vägarbetare, en väktare. Inga av dem får permanent uppehållstånd, men kan inte heller utvisas.
– Man tvingar de som inte har arbetstillstånd till svartjobb. Eller till kriminalitet. Man måste ju leva, säger Raed, en annan man i lokalen.
Skillnader i bedömningarna
Han konstaterar att det finns svårförklarliga skillnader mellan hur männen i lokalen och deras familjer har behandlats av Migrationsverket. Vissa har nekats kortvariga uppehållstillstånd. Raed har fått fyra ettåriga sådana på raken. Hans bror har emellertid även fått bli svensk medborgare.
– Min bror kom hit en månad innan mig. Vi hade samma advokat och samma handläggare, jag förstår inte hur det kan bli annorlunda.
I Migrationsverkets ställningstagande angående Gazaremsan bedömde man i november 2019 att endast de som samarbetat med eller misstänkts för samarbete med Israel, dissidenter och anhängare till partiet Fatah, kvinnor, människorättsaktivister, journalister och hbtq-personer ansågs vara flyktingar. Idag är det ställningstagandet upphävt, men det verkar inte ha förbättrat chanserna drastiskt för människor som dessa, som snart tillbringat ett decennium på svensk mark.
Vid Migrationsverkets presstjänst säger Pierre Karatzian att det är försvinnande få palestinier som utvisats till Gaza under 2020 och 2021.
– Vi kan se att det är färre än tio personer som rest till Gaza respektive år med hjälp av Migrationsverket.
Samtidigt är siffran över de palestinier som fastnat i limbosituationen mångdubbelt större. Situationen för dessa och andra papperslösa har uppmärksammats av myndigheterna under de senaste åren och 2017 gjorde Justitiedepartementet en utredning, men någon lösning på problemet finns ännu inte på plats.
– Migrationsverket har som ambition att komma ut med ett rättsligt ställningstagande avseende Gaza under hösten. Som en del av detta arbete kommer en förnyad bedömning av säkerhetssituationen att göras, säger Pierre Karatzian.