Familjehemsbarns lärande ska undersökas i studie

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Drygt 4 600 av dem var under sju år. Statistik från forskning har också visat dystra resultat från deras skolprestationer. 60 procent av de placerade barnen avslutar inte gymnasiet, jämfört med 18 procent hos andra barn. 

Bara 13 procent studerar vidare efter gymnasiet jämfört med 41 procent för andra. Men det finns faktorer som kan ändra på detta. 

– Fram till mitten av 90-talet var det väldigt lite fokus på dessa frågor. Man fokuserade främst på den psykosociala situationen och relationen till fosterföräldrarna. Fokus låg inte så mycket på skolan och att den skulle funka, säger Ingrid Höjer, professor i socialt arbete på Göteborgs universitet. 

Hon har själv många års erfarenhet av att jobba med placerade barn och menar att det inte har handlat om någon illvilja på något sätt. Snarare har fokus hamnat på andra saker eftersom placerade barn ofta bär med sig många negativa erfarenheter som påverkar deras livssituation. Men att inte förvänta sig några bra prestationer av dessa barn riskerar snarare att förstärka de negativa effekterna, menar hon. 

– Om du vet att ingen förväntar sig att du ska göra något bra så minskar chansen rejält att du faktiskt gör det.

Stöttande vuxna viktigt

En lagom nivå av förväntan på att barnet kan klara av svåra uppgifter betyder därför mycket för hens fortsatta utveckling. Liksom att det finns någon vuxen i omgivningen som kan stötta. Det bekräftas av de intervjupersoner som Ingrid Höjer har pratat med i tidigare studier. 

En av dem, "Annika" berättar: "Det har faktiskt varit väldigt höga krav på mig för att, ja, det framgick ju väldigt tydligt redan i lågstadiet att jag är väldigt intelligent, och det är ingen annan i vår släkt som har tagit studenten, så det blev liksom, åååh, du vet, Annika, hon ska ta studenten, och hon ska gå på universitet och få universitetsexamen".

"Vi vet väldigt lite"

Nu har Ingrid Höjer och hennes kollega Monica Nordenfors fått medel för att studera lärandet hos små barn mellan ett och sex år. 

– Det är så mycket som grundläggs tidigt när det gäller läsande och språkförståelse, men samtidigt vet vi väldigt lite om den här gruppen, säger Ingrid Höjer. 

De båda forskarna ska intervjua familjehemsföräldrar, som också kommer att få dokumentera barnens aktiviteter under en vecka för att ta reda på samspelet kring läsning och samarbetet med förskolan. De kommer också att ha fokusgrupper där familjehemssekreterare och barnsekreterare intervjuas. 

– Förhoppningen är att vi längre fram ska kunna inkludera även förskollärarna som kan föra in ett pedagogiskt perspektiv, men det ryms inte i den här studien, säger hon. 

Syftet och förhoppningen med studien, liksom de tidigare, är att det framtida arbetet inom socialtjänst och samarbetet mellan de olika aktörerna ska kunna förbättras så att barnen får större chans till en positiv utveckling. 

– En studie från 2010 visade att de betyg barnen fick i nian var utslagsgivande för hur det skulle gå senare i livet. Det gällde alla oavsett socioekonomisk bakgrund, säger Ingrid Höjer.