De är bäst på att utreda våld i nära relationer

Men det ser inte lika illa ut över hela landet. I Falun lyckas polis och åklagare bättre med att göra utredningar som leder till åtal.

Här leder mer än var tredje, 34,9 procent, av anmälningarna till åtal. Helena Andersson, chef för polisens grupp Våld i nära relationer i Falun säger att framgångsfaktorerna handlar mycket om hur polisen och åklagaren arbetar i det praktiska dagliga arbetet.

– När vi får in ett ärende försöker vi ta en tidig kontakt med målsägaren, målet är att det ska ske samma dag. Då berättar vi vad som kommer hända och frågar henne om hon behöver ett målsägarbiträde för att kunna boka in ett förhör så tidigt som möjligt. Detta gör att målsägarbiträden kommer med vid första förhöret. I detta skede försöker vi också kolla upp om det finns någon bevisning, som foton eller läkarjournaler. Vi kan också uppmana dem att söka läkare om dokumentation saknas. Detta gör att vi kan säkra dem från början och därmed kan använda dem som bevisning hela vägen, säger hon.

Bemötandet viktigt

Det händer att den som anmält drar sig ur och inte längre vill medverka i utredningen. Men de flesta brotten faller under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare kan driva fallet vidare utan brottsoffrets medverkan. Men det bygger på att det finns förhör och bevisning, därför är det viktigt att målsäganden hörs tidigt och att andra bevis säkras.

–  Även om arbetet läggs på vänt har vi en grund att stå på, säger Helena Andersson.

Hon understryker också att bemötandefrågan är viktig för att den som anmält ska få ett förtroende som gör att hon vill medverka i förundersökningen.

De framgångsfaktorer hon räknar upp är saker som har visat sig skapar bättre utredningar. Men det är inte enskilda poliser och åklagare i Falun som kommit på dem. Allt står i metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt, en checklista som tagits fram för att förbättra utredningar av våld i nära relationer. Men Åklagarmyndighetens genomgång visar att polis och åklagare inte alltid följer riktlinjerna i metodstödet. I de två områden som följer metodstödet bäst, Falun och Kalmar, leder också fler anmälningar än genomsnittet till åtal.

– Vi menar att man ska lära av dem som gör det bra. Om man höjer kvaliteten på utredningarna så kan man åtala i fler ärenden. Vår slutsats är att om man arbetar på ett strukturerat sätt med de här frågorna, som vi såg att man gjorde i Falun, så blir lagföreningen högre, säger Eva Johnsson, en av projekt­ledarna i genomgången.

Får upprättelse

Och det handlar om väldigt mycket mer än siffror i statistiken. Åsa Witkowski, verksamhetschef för Kvinnofridslinjen, menar att en fällande dom har stor betydelse. Inte minst för känslan av upprättelse.

– Att polisanmäla är första steget dit, då känner man att man har gjort det man kan. Leder det sedan till en fällande dom upplever många att de har fått upprättelse, samhället tror på det jag har blivit utsatt för. Det kan kännas väldigt befriande.

Hon tror också att en hög uppklaringsgrad, och stor andel fällande domar, påverkar viljan att anmäla.

– Jag tror det har väldigt stor betydelse för viljan att utsätta sig för en rättslig process, säger hon.