Det var i augusti 2012 som mannen gick till oprovocerad attack mot en 43-årig kvinna i slöja. Mannen började med att slå kvinnan i ansiktet och huvudet med sin sko, dunkade hennes huvud mot en vägg och fortsatte att sparka på henne även efter att hon hade svimmat. Den 19-åriga dottern försökte ingripa och blev även hon misshandlad av 55-åringen. 55-åringen säger sig inte minnas någonting av händelserna, eftersom han säger sig ha blivit misshandlad innan han kom till akuten.
Åklagaren hävdade bestämt att det rörde sig om ett hatbrott – att mannen misshandlade kvinnorna på grund av deras muslimska tro. Mannen ska ha ropat ”ni förstör vårt land” under misshandeln. Dessutom ska han enligt polisrapporten vägrat prata med en av de poliser som kom till platsen, med motiveringen att denne var muslim. Han ska ha skrikit att han hatar muslimer och ”rör mig inte, du är muslim” till polisen. 55-åringen var en av grundarna till den islamfientliga organisationen Tryckfrihetssällskapet. Två månader efter misshandeln var han med och bjöd in den holländske högerextreme, islamfientlige politikern Geert Wilders till Malmö.
75 timmars samhällstjänst
Men trots de rasistiska utfallen vid attacken kom Malmö Tingsrätt fram till att det inte går att bevisa att misshandeln mot kvinnorna var ett hatbrott, vilket i så fall hade lett till ett hårdare straff. I stället blev det en villkorlig dom med 75 timmars samhällstjänst och 17 000 i skadestånd till kvinnorna.
Tingsrätten väljer att bortse från att 55-åringen varit med och grundat Tryckfrihetssällskapet.
”Det förefaller klarlagt att NN haft en inte obetydlig roll när sällskapet startades men också att han inte representerat sällskapet utåt eller deltagit i den allmänna debatten för sällskapets räkning. Enligt tingsrätten ska dock NN:s motiv helt och hållet bedömas utifrån vad som framkommit om själva händelsen.”
Tingsrätten skriver i domen att det inte går att bevisa att gärningsmannen ropat något till kvinnorna som syftade på deras religion eller etniska ursprung, och att uttalandet ”ni förstör landet” inte kan tolkas på det sättet. Om polisens vittnesmål om att ha utsatts för antimuslimska kommentarer skriver tingsrätten att det ”ger inget stöd för att det föregående angreppet mot målsägandena haft det motiv som åklagaren gör gällande”.
Få fälls för hatbrott
Under 2010 och 2011 anmäldes 480 hatbrott i Malmö, men inga av dessa ledde till domar, visar en undersökning i Sydsvenskan från förra året.
– Det är försvinnande få gånger som någon straffas för hatbrott, säger Anders Wigerfelt som forskar om hatbrott vid Malmö Högskola.
– Dels är det svårt att få fram bevis för att motivet är att kränka någon på grund av till exempel hudfärg eller religion.
Anders Wigerfelt menar också att de rätta kunskaperna saknas inom polis och domstolar.
– Det behövs utbildning inom hela rättskedjan. För att det ska bli en fällande dom måste polisen veta vad de ska titta på, hur gärningspersonens kontext ser ut. I det här fallet är det märkligt att man inte tog hänsyn till att personen tillhör det rasistiska Tryckfrihetssällskapet.