På torsdagen ska finansministern presentera det så kallade reformutrymmet, det vill säga hur mycket pengar regeringen anser att de kan spendera på satsningar och sänkta skatter. Hur stort utrymmet är tycker Tidöpartierna olika om. Kristdemokraterna pekar på stora behov av bland annat upprustning av järnvägen. De anser att den låga statsskulden ger utrymme att öka statens upplåning och lägga en mer expansiv budget för att möta behoven. Men Moderaterna bromsar och förhandlingarna är tuffa, enligt en KD-källa.

– Det är tufft, men det är alltid tufft i regeringsförhandlingar, säger hen.

Dragkamp om ramverk

Parallellt med budgetförhandlingarna pågår den parlamentariska utredning som ska ta fram ett nytt finanspolitiskt ramverk. Här finns sedan tidigare en klyfta i Tidölägret. Kristdemokraterna vill låta staten gå med underskott. Moderaterna vill på sin höjd ersätta överskottsmålet med ett mål om budget i balans, men inte låta statsskulden öka.

Växande krav på lån till investeringar har hörts även från dem som står Moderaterna nära, som Svenskt Näringsliv. Diskussionen har aktualiserats ytterligare efter att regeringens utredare föreslagit att nya kärnkraftverk ska finansieras genom att staten lånar ut 300 miljarder kronor till dem som ska bygga.

Motsättningen mellan M och KD om finanspolitiken spiller nu alltså över på förhandlingarna om den kommande budgeten. Också Moderaterna pekar på behovet av investeringar – i forskning och infrastruktur – som ett av partiets prioriterade områden i budgetförhandlingarna. Men det ska ske med omsorg om statsfinanserna, betonar finansutskottets ordförande Edward Riedl. Han är också Moderaternas representant i utredningen om det finanspolitiska ramverket. Att öka statsskulden för att möjliggöra investeringar vill han inte veta av.

– Vi kommer att hålla emot alla krafter som vill driva Sverige med stora underskott, säger Edward Riedl.

Avundsjuka på Sverige

Kraven på att tillåta ökad skuldsättning är illa tajmade i ett läge när räntorna stigit, anser Edward Riedl.

– Nu tittar andra länder avundsjukt på Sverige för att vi över blockgränsen har lyckats hålla emot den typen av politik. I Frankrike kommer räntor på statsskulden vara den största budgetposten nästa år.

I de pågående budgetförhandlingarna lyfter Edward Riedl fram åtgärder för att öka den ekonomiska tillväxten och stärka de hushåll som kämpat under åren med hög inflation. M vill fortsätta sänka skatterna för löntagare och pensionärer – åtminstone innan mandatperiodens slut. Men allra varmast talar Edward Riedl för förslaget att göra sparande i aktier och fonder på så kallade ISK-konton skattefritt upp till 300 000 kronor.

Att aktiesparandet i Sverige redan är högt är enligt Riedl bra både för de företag som får kapital och för de enskilda som får del av vinsterna.

– Så ser det inte ut överallt, i många länder sparar vanliga människor till räntan man får på lönekontot.

Bråk om flygskatt

Också flygskatten splittrar Tidöpartierna. I våras lovade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) att ta strid för skatten mot M, KD och SD som alla är motståndare till den. Men när regeringen senare skickade flera skatteförslag på remiss var halverad flygskatt ett av dem. I veckan rapporterade Expressen att trycket är stort inom Liberalerna på att kompensera för en sänkt flygskatt med nya klimatåtgärder. Men vad som kommer att ske med flygskatten är ännu en öppen fråga, enligt Edward Riedl.

– Det är en skadlig skatt som aldrig borde ha införts. Vi tar gärna bort den under mandatperioden, men den ska sättas i relation till allt annat vi också vill göra.