Den goda nyheten är att de preliminära siffrorna tyder på en klar nedgång jämfört med rekordåren 2022 och 2023 då 391 respektive 363 skjutningar genomfördes på olika platser i landet.

Den dåliga är nyheten är att nedgången riskerar att vara ett kortvarigt trendbrott. Det menar områdespolisen Rissa Seidou som arbetar i det hårt gängvåldsdrabbade Järvaområdet i Stockholm.

– Det kan vara tillfälligt. Visst att våra metoder blivit mycket bättre, men jag tror att gängen så småningom kommer hitta på något nytt. Vårt system är fortfarande inte tillräckligt tätt. Vi måste ta tag i de långsiktiga förebyggande åtgärderna för att täppa igen kryphålen som möjliggör kriminaliteten.

Beskriver sig som hjärntvättade

Antalet minderåriga som påträffats med skjutvapen har ökat kraftigt under 2020-talet, skriver Brottsförebyggande rådet, Brå. I augusti rapporterade Åklagarmyndigheten att 93 barn under 15 år satt misstänkta för inblandning i mord eller mordförsök till och med juli månad. Detta motsvarar en tredubbling jämfört med samma tidsperiod året innan.

–De här barnen beskriver till och med sig själva som hjärntvättade. De tror att de inte har något att förlora. Jag pratade med en 20-åring som sa att han fullständigt struntar i faran han utsätter sin mamma för, säger Rissa Seidou. 

Ett exempel är från den 9 juli 2024, då en 16-årig pojke skjuts till döds i södra Stockholm på väg hem efter att ha tittat på en fotbollsmatch. Polisen griper en 17-årig pojke som senare häktas misstänkt för mord och grovt vapenbrott. Kort efter häktas ytterligare en 15-årig pojke misstänkt för medhjälp till mord. Huruvida 16-åringen som mördats i skulle vara del av den gängkriminella miljön eller tilltänkt måltavla är fortfarande inte säkerställt. Men enligt uppgifter till Dagens ETC fanns kopplingar mellan pojken och Foxtrotnätverket.

Fler är rädda

Även statistiken bekräftar en dyster trend. I Brå:s siffror för 2023 konstaterades 17 fall av dödligt våld där offren var under 18 år – en ökning med nio fall jämfört med föregående år. Åtminstone fem av dessa ska ha varit kopplade till gängvåldet.

Hur många minderåriga som dog i anslutning till gängkrigen under 2024 är ännu inte klarlagt. Men under sommaren rapporterade Bris om en dramatisk ökning av samtal från barn och ungdomar som uttryckt rädsla för gängvåldet.

Rissa Seidou upplever att rädslan bland barn och unga har ökat. 

– De är rädda för att råka bli inblandade. Det kan vara personer som själva gör alla rätt genom att hålla sig undan, ser till att sköta skolan och så vidare. Men gängen har blivit så hänsynslösa att de går på vem som helst, även de med vaga kopplingar till motståndarsidan.

Hot och utpressning mot anhöriga har blivit en allt vanligare metod, säger Rissa Seidou. Men även när polisen vet att familjer befinner sig i fara kan det rent byråkratiskt vara svårt att ge dessa stöd. 

– Jag arbetade med en kvinna vars son blivit hotad med vapen, trots att han själv inte hade någon koppling till kriminalitet. Tyvärr hade polisen inte tillräckligt med bevis för att inleda en ordentlig utredning. Till slut såg hon ingen annan utväg än att lämna Stockholm tillsammans med sina barn.  

Rekryteras på sis-hem

Tonåringar, ibland så unga som 12-13 år, lockas in i gängkriminalitet genom vänskap, romantiska relationer eller genom att utnyttjas i skolan och på lokala torg, säger Rissa Seidou. Rekryteringar sker också på statliga ungdomshem som är avsedda för vård och rehabilitering av minderåriga med problematiska bakgrunder.

– Man utnyttjar hemmen för att visa lojalitet till sina respektive gäng genom att försöka värva andra ungdomar till sina grupper. Det har snarare blivit ett forum för att markera makt och status, i stället för ett vårdande rehab-center, säger hon. 

Sis-hemmen för ingen detaljerad statistik över hur unga de allra yngsta med gäng kopplingar är, enligt Jesper Lindberg som är pressekreterare på Statens institutionsstyrelse (sis). Men hans upplevelse är att andelen unga i yngre tonåren med gängkoppling och som vårdas inom sis har blivit dramatiskt fler de senaste åren. 

– Det sker ett ständigt pågående arbete för att hålla isär rivaliserande kriminella nätverk och skydda individer som kan tänkas kunna bli utsatta för hot och våld. 

Utvecklingen visar också på en ny trend: fler ungdomar från välbärgade områden dras in i gängens verksamhet. 

–Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig. Saknar du stöd från vuxna i din omgivning så kan också dras in i den kriminella världen. I slutet av dagen handlar det egentligen om människor som upplever stark ensamhet, säger Rissa Seidou.