En tänkbar förklaring är att antalet fall verkligen har minskat. Men ingenting tyder på det.

Andra våldsbrott mot kvinnor ökar nämligen. Antalet anmälda fall av misshandel, våldtäkt och olaga hot mot kvinnor och flickor har ökat eller legat fast under pandemin, samtidigt som grov kvinnofridskräkning fortsatt att minska. Det berättade Dagens ETC i söndags.

Mellan 2020 och 2021 minskade antalet anmälda fall från 1 526 stycken till 1 370. Olga Persson, ordförande för Unizon, tycker att minskningen är allvarlig.

– Det är hårresande, har alla åklagare och poliser slutat förstå att våld i så kallade nära relationer sker upprepande och systematiskt? Särskilt under en pandemi där vi vet att människor har varit rädda att belasta samhället, isolerade på olika sätt. Då ska de vara ännu mer uppmärksamma, säger hon.

Från och med årsskiftet har minimistraffet för brottet höjts från nio månader till ett år. Men Olga Persson säger att straffskärpningen är verkningslös så länge rättsväsendet inte applicerar den lagstiftningen som redan finns.

– Ingen lagstiftning är bättre än sin implementering, och där ser vi att rättsväsendet klarar inte av att göra sitt jobb. Det är bara så, säger hon.

Snabbhet har en baksida

Eva Johnsson är vice chefs­åklagare vid Utvecklingscenter i Göteborg och för tre år sedan var hon en av projektledarna bakom en tillsynsrapport om våld i nära relationer och ­sexualbrott mot vuxna. Att antalet anmälningar fortsatt att minska tror Eva Johnsson beror på flera saker.

En förklaring är att polis och åklagare har börjat arbeta mer aktivt med våld i nära relationer, och att det lett till att de misstänkta åtalas och döms snabbare. Det är på många sätt en positiv utveckling. Men det finns en baksida.

– Om det sker en misshandel och man väcker åtal, så kanske det går en månad och så kommer den en ny misshandel. Men vi kan inte kalla det grov kvinnofridskränkning fastän det kanske är det, det är myntets baksida.

Hur kan man komma åt det problemet?

– Det skulle i så fall krävas någon form av lagändring. Det som skulle kunna göras är att man vid bedömningen skulle få räkna in tidigare domar i närtid, säger hon.

Samtidigt menar Eva Johnsson att det skett förbättringar i hur brottet hanteras sedan 2019 när rapporten kom. En konkret sak är Uddevallamodellen, som hon själv varit med och utformat. Tanken är att den som anmäler ett enskilt brott som misshandel eller olaga hot, men inte fall där det bedöms kunna klassas som grov kvinno­fridskräkning, ska få sitt fall bedömt snabbt.

Modellen har spridit sig till polis och åklagare på andra håll i landet.

– De målsägande som kommer till oss ska känna att vi gjort det vi har kunnat. Sedan kanske vi inte kommer helt i mål, det kommer vi aldrig att kunna göra med alla. Men de ska i alla fall känna att de får ett snabbt besked. Anmäler man en misshandel så ska man inte behöva vänta ett halvår på att komma på ett första förhör, säger hon.