Efter midsommarfirandet sätter sig den berusade V-toppen bakom ratten. Flera kilometer senare stoppas den vingliga bilen av polis och de kommer fram att den uppenbart påverkade och sluddrande föraren har 1,9 promille alkohol i blodet.
Trafikfaran har inte varit ringa, bedömer polisen. V-toppen åtalas för grov rattfylla, erkänner och döms till fängelse som avtjänas med fotboja. Trots domen, och att politikern väntade minst tre månader innan han berättade för Vänsterpartiet om händelsen, föreslås han nu till omval till partistyrelsen av valberedningen.
Mannen har fortfarande flera tunga politiska uppdrag för Vänsterpartiet. När åtalet kom hösten 2022 hade partiet fortfarande förtroende för honom, men hans uppdrag och åtaganden pausades till dess att den rättsliga processen var avklarad. Att uppdragen sattes på paus kommunicerades inte utåt.
”Tål” vissa brott bättre
Partisekreterare Aron Etzler har tidigare beskrivit mannen som ”mycket ångerfull” och sagt att de har haft en bra dialog.
Håkan Eriksson är sammankallande i Vänsterpartiets valberedning. Dagens ETC når honom precis innan partiets kongress ska starta. Han säger att det är möjligt att begå brott och ändå ha partiets förtroende, beroende på vad det handlar om. Det handlar om människosyn.
– Vår syn på kriminalitet och brottslighet är att om man avtjänar sitt straff och inser allvaret i det man gjort så ska man också kunna komma tillbaka in i livet. Det är vår generella människosyn.
Kan det inte vara viktigt att berätta om en fängelsedom, exempelvis vid ett personval, så att man har så mycket information som möjligt som ombud?
– Det är så att man får göra en bedömning från fall till fall baserat på den information som man har. I vissa fall kan det vara relevant att informera om det på ett sakligt sätt.
Men inte i det här fallet då?
– Vi som valberedning har fått till oss den här informationen sent. Så vi har inte haft möjlighet att väga in just den aspekten.
Ni har inte vägt in det i bedömningen av den här personen?
– Vi har fått informationen sent och vi har då tagit den i beaktande och bedömt att informationen inte i grunden förändrar vårt förtroende för den här personen.
Kandidaten valde att inte berätta om brottet och åtalet utan det framkom senare när media ställde frågor. Är det ett beteende som skulle kunna vara förtroendeskadligt?
– Det påverkar, det får man ju säga. Man kan rent mänskligt förstå att det kan vara tufft att berätta. Men det är klart att det påverkar till viss del. Sen är frågan om det är tillräckligt för att vi ska ändra uppfattning om personen. Där är svaret nej.
Att som kandidat inte betala partiskatten kan ses som ett tungt skäl för att bli petad eller inte föreslagen igen, men att begå ett grovt brott eller till och med dömd till fängelse väger då inte lika tungt?
– Det är två helt olika saker. Vi ställer inte dem mot varandra. Om någon har blivit dömd för någonting tidigare får man värdera det. Och sen får man också för sig värdera om man följt gemensamma fattade beslut kring partiskatten.
Har inte kongressombuden rätt att få veta om en partistyrelseledamot dömts för ett grovt brott, avtjänat fängelsestraff med fotboja och dessutom försökt undanhålla det för partiet?
– Det är en komplex fråga, tycker jag. Hur man sprider information om enskilda personer i rätt omfattning och på ett korrekt sätt. Jag stannar där.
”Tål” vissa brott bättre
Det är valberedningens ansvar att försäkra sig om att kandidater inte har något i sin bakgrund som kan skada Vänsterpartiet eller personen själv om det skulle bli känt, enligt partiets interna handledning för valberedare. Alla kandidater får frågan om de är dömda för brott eller har lik i garderoben.
I handledningen står även att vänsterpartister i högre utsträckning än borgerliga politiker måste vara pålitliga och att det kan finnas skäl för valberedningen att berätta för medlemmar om någon är dömd för brott. Det har man valt att inte göra i det här fallet. Valberedningen är inte bunden av något generellt löfte om sekretess. Partiet kritiserar även att media ”utnyttjar” offentlighetsprincipen:
”Massmedia, men också politiska motståndare, går ibland igenom våra företrädares och kandidaters bakgrunder, bland annat genom att utnyttja offentlighetsprincipen och tillgång till domar och belastningsregister. Även personer som föreslås till uppdrag av mindre vikt eller personer som kandiderar långt ner på en lista granskas. Granskningarna kan leda till att bagatellartade förseelser blåses upp till orimliga proportioner, men också att allvarliga brott eller andra förhållanden som personen i fråga dolt för valberedning och medlemmar uppdagas.”
Det är inte på förhand klart om en viss typ av brott diskvalificerar en person för politiska uppdrag för Vänsterpartiet:
”En som dömts för ett brott och avtjänat sitt straff borde kunna kräva att saken ska vara utagerad, men vi vet alla att det inte alltid fungerar så. En gammal fortkörningsbot eller en snatteriförseelse i tonåren har nog i regel både medlemmar och allmänhet överseende med, men den som dömts för sexuella övergrepp på barn kommer aldrig medvetet att föreslås som socialnämndens ordförande i något parti. Vi ser att olika partier ”tål” bättre vissa lik i garderoben, och att det kan vara olika saker som man tål mer eller mindre.”
Dagens ETC har sökt den dömda vänsterpartisten.
