– Vi måste satsa på skolan, sociala myndigheterna och kommunerna om vi ska få bukt med nyrekryteringen till gängen, säger han till Dagens ETC.

Tidigare var Martin Melin Liberalernas talesman i polisfrågor, nu ansvarar han för det mycket bredare området rättspolitik:

– Det känns rätt och bra, det blir mer att ta tag i, mer att sätta sig in i – men det gör jobbet enklare. Allt hänger ju ihop och på det här sättet får jag alla pusselbitarna.

Trött på alla gliringar

Trots att det är 27 år sedan Martin Melin vann tv-realityn ”Robinson” tas det fortfarande upp som ett bevis på att han inte är kompetent som politiker. Att han dessutom varit gift med deckardrottningen Camilla Läckberg får han också äta upp.

– Detta är något jag måste leva med, vissa raljerar och gör sig lustiga genom att ta upp det. Jag har inga problem med att folk skojar lite om detta, men det är en hårfin balans att raljera med finess och att det bara blir plumpt.

De kan ju jämföra mig med de andra 348…

– Vissa för fram att om man är polis, vinnare av ”Robinson” och tidigare gift med Camilla Läckberg så är man inte kompetent att sitta riksdagen, men de kan ju jämföra mig med de andra 348… Man är inte inkompetent för att man vunnit Robinson.

Martin Melin menar istället att ”Robinson”-segern är ett tecken på att han har social kompetens och är en ledare:

– Jag är inte diskvalificerad för att jag vunnit, tvärtom har jag visat att jag är en vinnare och har den sociala kompetensen som krävdes för att vinna tävlingen. ”Robinson” lärde mig också mycket om gruppdynamik.

Livstid behövs – men inte för barn

Men nu är Martin Melin i en helt annan roll, att vara talesperson för ett riksdagsparti i rättsfrågor är en tung position, att dessutom vara det för Liberalerna i en Tidö-regering där partiet anses ha uppgiften att balansera Sverigedemokraterna gör uppgiften än viktigare.

I Sverige har livstids fängelse blivit ett allt vanligare straff för grova brott som mord, mordförsök tillsammans med grova vapenbrott, tidigare var det ett mycket ovanligt straff. Kriminologer och poliser Dagens ETC varit i kontakt med menar att livstidsstraffet överanvänds – för unga brottslingar anser de att kortare tidsbestämda straff vore bättre.

Martin Melin tror dock på det svenska livstidsstraffet:

– Jag menar att det är viktigt med ett livstidsstraff för att skydda samhället. Men det handlar inte om ett verkligt livstidsstraff, det måste finnas ett ljus i slutet. Man ska kunna komma ut igen. 

– Det är bra som det är i Sverige idag – man kan få sin livstidsdom prövad i domstol så att det så småningom kan bli tidsbestämt.

Han tar dock avstånd från livstidsstraff för unga brottslingar under 18 år:

– Men har man begått mycket allvarliga brott och är man över 18 år, då är man vuxen i min värld. Då får man ta det straffet. Har inte samhället lyckats tidigare att få den här personen på fötter så är det svårt att lyckas med mildare straff.

Akut brist på fängelseplatser

Martin Melin manar att det dock finns ett behov av fängelser för barn, oavsett om det sker inom kriminalvården eller på så kallade Sis-hem:

– Det viktiga måste vara att man skiljer mellan grovt kriminella unga och andra som inte varit i närheten av att skjuta omkring sig med automatvapen. Det kanske är bra om kriminalvården får ta hand om de allra grövsta. 

– Men det betyder inte att man får ta bort den här unga personens rätt att vistas i en miljö som faktiskt är human.

Den nya straffpolitiken har fått till följd en kraftig brist på fängelseplatser i Sverige. Idag finns ungefär 9 000 platser, men med alla nya fängelsedomar och livstidsstraff är det ett svårt läge:

– Problemet nu är att polisen och åklagarna är för effektiva, säger Martin Melin. Man lagför allt fler och allt fler sitter häktade. Detta gör att det är fullt på fängelserna, det är fullt på häktena och det är fullt i arresterna. Då blir det kaos.

– Det är ett allvarligt problem, från Liberalerna och Johan Pehrson har vi sagt  i tio år att vi måste bygga nya anstalter, det är inte vårt fel att det ser ut så här – men nu är vi här. Prognosen är att vi ska ha 27 000 platser om tio år, men vi måste göra något åt det här nu.

Xxxx

Där öppnar Martin Melin för att man kan under de närmsta åren kan hyra in fängelseplatser utanför Sverige. 

– Vad är alternativet? Det är ju under en begränsad tid, det får man inte glömma. Om tio år har vi förhoppningsvis minskat brottsligheten och vi ska dessutom ha fler fängelseplatser. 

– Så det är kanske så att vi måste låta människor som inte har en nära koppling till Sverige att sitta i fängelse i andra länder för brott de begått i Sverige. Det är lösningen i så fall.

Men var fängelseplatserna ska hyras in handlar om förhandlingar:

– Vi liberaler menar att det måste vara en viss standard på fängelseplatserna – en EU-standard. Standarden på fängelset är en förhandlingsfråga. Det handlar om säkerhet, det handlar om möjligheten till vård och en viss verksamhet.

Det räcker inte med medborgarskap – det ska också finnas en stark koppling till Sverige.

Men när det gäller vem som ska kunna dömas till fängelse i ett annat land för ett brott begånget i Sverige blir det mer komplicerat. Martin Melin menar att det inte enbart ska vara en fråga om svenskt medborgarskap. Det krävs också en stark koppling till Sverige:

– Generellt tycker jag att en svensk medborgare med en koppling till Sverige ska avtjäna sitt straff i Sverige. Men det räcker inte med medborgarskap – det ska också finnas en stark koppling till Sverige. Det finns alltid grader i kopplingen till Sverige.

– Det kan också finnas en närhetsprincip, som kan gälla precis som i Sverige – fast utomlands.

Säger nej till privata fängelser

Men när det gäller privata fängelser i Sverige så säger Martin Melin nej:

– Jag tycker att staten ska driva våra fängelser och de som jobbar där ska vara anställda av kriminalvården. Sedan kan man ta in privata psykologer, tandläkare och så vidare – det har jag inga problem med.

Martin Melin menar att det inte ska vara samma principer som inom skolan, med privata friskolor.

– Jag skulle i och för sig gärna vilja ha en statlig skola, inte en kommunal. Men jag tycker att fängelser ska drivas av staten, sedan kan man ha privata aktörer inom systemet.

– När det gäller skolan så vet jag inte, jag tycker att friskolesystemet där det fungerar är bra, sedan får det inte missbrukas.

Martin Melin ser också problemet med att det saknas lokalpoliser. Det är inte bra, menar han, att kommuner i brist på lokala poliser istället blir vaktbolagens största kunder:

– Men jag tror inte på en kommunal polis. Vi har haft det tidigare och det har inte fungerat. Det blir ett väldigt ojämlikt system, rika kommuner kan ha poliser men inte fattiga.

– Vi måste se till att det finns lokala poliser, det är en förutsättning för varje framgångsrikt brottsbekämpande arbete. I regeringens regleringsbrev till vår nya rikspolischef är det också klart fastslaget att poliser måste vara synliga runt om i samhället.

– Där kan jag tycka ett det är underligt att polismyndigheten inte är mer politiskt reglerad. Jag tycker att det vore självklart att riksdagen också hade ett inflytande över polisen.

”Vi ska skapa trygghet”

Martin Melin tror också att de nya verktygen för polisen kan vara verksamma, inklusive visitationszoner:

– De kommer kanske inte att ha någon stor betydelse, men de ger polisen möjligheter att till exempel söka igenom fordon enklare. 

Men är det värt risken att skapa motsättningar mellan polisen och medborgare som känner att de misstänkliggörs på grund av sin etnicitet och platsen där de bor?

– Vi ska skapa trygghet för människorna, där tror jag att säkerhetszonerna kan hjälpa till.  Men lår oss träffas om ett år och se vad som hänt.