De är risbönder och vana att arbeta hårt. Men de hade inte väntat sig att det skulle vara så här. Att de skulle behöva gå hungriga, och framför allt, att de inte skulle få betalt. Den svenska sommaren är över, blåbärssäsongen slut, ändå har de fortfarande inte fått sina pengar. Slitna och hungriga tar sig ett 40-tal thailändska bärplockare till Kulturhuset i Åsele för att larma myndigheterna om hur de har det. Strax därefter grips det företagarpar som bärplockarna arbetat för. De häktas, misstänkta för människohandel alternativt grov människoexploatering och övergrepp i rättssak. Igår, drygt nio månader senare, föll domen: de båda döms till fängelse i två och ett halvt år för grov människoexploatering, och får näringsförbud i sju år. De måste också betala skadestånd till de nio målsägarna.

– Domen var inte överraskande. De har varit känt länge att de här personerna inte betalar ut löner som de ska, och att det finns en rad andra missförhållanden, säger Mats Wingborg.

Har undkommit ansvar

Han är journalist och utredare som har skrivit en mängd rapporter om de utländska bärplockarna och följt frågan i många år, och säger att åtalet och domen är unik. Att arbetsvillkoren för thailändska bärplockare är orimliga är välkänt, likaså att de thailändska bemanningsföretag som anställt dem ofta lurar dem på pengar – men de svenska företag som köper bären har klarat sig undan. Fram tills nu har de kunnat lassa över ansvaret på de thailändska bolagen som anställt bärplockarna.

– Det här är första gången någon åtalats för människohandel i ett mål som gäller anställda bärplockare i Sverige. Det fanns ett fall för många år sedan när det gällde friplockare, alltså sådana som inte är anställda utan plockar bär och säljer själva, men när det gäller anställda sticker det här verkligen ut, säger Mats Wingborg.

I domen slås fast att de thailändska bärplockarna vilseletts om vilken lön de skulle få. Istället för att få minimilön enligt svenskt kollektivavtal fick de betalt per kilo, och de fick efter två månader ut mellan 18 och 28 procent av den avtalsenliga lönen. Tingsrätten skriver i ett pressmeddelande att ”bärplockarna befunnit sig i en svår situation och arbetat under uppenbart orimliga villkor”. 

Sanering av branschen

Mats Wingborg ser domen som ytterligare ett steg i en sanering av branschen. De senaste åren har myndigheterna fått upp ögonen för missförhållandena, och ett år innan företagarparet i Åsele häktades, åtalades vd:n för det finska bärföretaget Polarica. Även han är misstänkt för att ha utnyttjat thailändska bärplockare – både i Sverige och i Finland. Företaget polisanmäldes av bland andra Migrationsverket, som nu har blivit hårdare i sina bedömningar om tillstånd för att plocka bär i Sverige. I början av juni nekade de 1 200 bärplockare att komma hit. Anställningsvillkoren är för dåliga.

– Man jobbar för mycket och för oreglerat, det blir en otydlig gränsdragning kring vad som är arbetstid och vad som är fritid, sa Hanna Geurtsen, sektionschef på Migrationsverket, till Sveriges radio då.

Men domen överklagades till Migrationsdomstolen och bara några veckor senare upphävde de Migrationsverkets beslut. Mats Wingborg tror ändå att det första avslaget har betydelse.

– I och med det gör Migrationsverket det tydligt att de har ögonen på dem. Det vet bärföretagen. Och det samma kommer gälla om fler får tillstånd att komma hit.

Få bärplockare i år

Det är heller inte bara Migrationsverket som slutat vända bort blicken från bärbranschen. Betydligt färre ansökningar om att få plocka bär i Sverige har kommit in i år, jämfört med tidigare. Förra sommaren var drygt 5 000 bärplockare i Sverige. I år har väntas det bli färre än hälften.

–  Det beror till stor del på de ökade kontrollerna. Förra säsongen gjordes jättemycket olika kontroller från Polisen, Skattemyndigheten, Arbetsmiljöverket. Det tillsammans med åtalen både här och i Finland har gjort att många inte ens ansöker om tillstånd i år, säger Mats Wingborg.  

Branschen skakar ordentligt, och lär minska drastiskt.

Dessutom har frågan även fått rejäl uppmärksamhet i Thailand efter ett antal rättsprocesser mot olika bemanningsföretag som inte har betalat ut lön som de ska. I vintras dömdes en affärsman som äger flera av de företag som hyr ut bärplockare till Sverige, att betala nästan fem miljoner svenska kronor till bärplockare som inte fått övertidsersättning.  

– Effekten är en rejäl upprensning av branschen. Den skakar ordentligt, och lär minska drastiskt.

Plockar 100 kilo om dagen

Mats Wingborg ser saneringen som nödvändig. Han har själv besökt bärplockarna, sett hur långa deras arbetsdagar är, hur de under en dag plockar 100 kilo blåbär som de sedan bär i tunga säckar genom skogen ut till vägarna där deras minibussar står parkerade. För att månaderna i Sverige ska löna sig krävs att bärplockarna jobbar konstant.  

– Får de lön enligt avtalet kan de ändå gå back, eftersom företagen drar av för flygresa, kost och logi till exempel. Går det någorlunda juste till kan de ha kvar 10 000 när de åker hem. De kan också få extrapengar om de plockat över en viss gräns, då får de betalt per kilo. Men kilopriset kan hela tiden ändras av företagen. Deras ända möjlighet att tjäna pengar är att slita som galningar.

Det känns som en slav på något sätt när hon säger så. Passar ni er inte då åker ni ut härifrån ungefär.

För plockarna i Åsele hade slitet ändå inte räckt. Flera av dem berättar i polisförhör om hur de skuldsatt sig för att komma till Sverige, hur de åkt med drömmar om att komma hem och kunna försörja sjuka och åldrande familjemedlemmar. Hur de inte vågat ifrågasätta företagarparet när de insåg att lönen i princip skulle utebli. En av plockarna berättar om att kvinnan i paret kan hota med att hon inte får komma tillbaka om hon plockar för lite. Och att det är svårt att ifrågasätta villkoren.  

– Hon brukar säga att om ni beter er dåligt då skickar jag er tillbaka. Det känns som en slav på något sätt när hon säger så. Passar ni er inte då åker ni ut härifrån ungefär.

Domen innebär att de nio bärplockare som åtalet omfattar trots allt kommer få ersättning. Var och en får skadestånd för kränkning med 80 000 kronor, och ersättning för utebliven lön med drygt 100 000 kronor. Men för de 30 andra som tog sig till Kulturhuset i höstas blir det inga pengar.