– Det här är fruktansvärt hemskt. Det är inte över, vi kommer att överklaga! Jag har kampvilja. Domen var förväntad, men jävligt konstig. Hur kan man döma så här, säger hon knäckt.

Friar säljare

Samtidigt väljer tingsrätten att helt fria de 14 som åtalats för att de ska ha sålt sina kontrakt via svartmäklarna. I en del av fallen har man inte ansett att det går att bevisa att kontraktsinnehavarna fått betalt. Men i de flesta fallen har brottet inte bedömts som grovt – och då är det preskriberat. I de fallen, nio stycken, ska ändå säljarna betala tillbaka sin del av köpesumman till köparna. Det rör sig om summor mellan 100 000 och 700 000 kronor.

Susanna och Elin ska utöver fängelse tillsammans betala tillbaka cirka 7,5 miljoner kronor till köparna. Utöver det ska staten ha 1,1 miljoner kronor av förtjänsten, som anses förverkad på grund av brott.

Åklagare Henrik Söderman har inte hunnit sätta sig in i domen, men säger att han noterar att tingsrätten på det stora hela delar hans resonemang. 

– Sedan har vi inte samma uppfattning gällande säljarna, men jag förstår hur tingsrätten har resonerat. Om jag ska överklaga? Det är för tidigt att säga. Jag måste läsa det här noga i lugn och ro.

Starten på det här kan spåras till mars 2019. Då avslöjades en skåpbil lastad med stora mängder narkotika och skjutvapen i Stockholmsförorten Farsta, bland annat en pistol som använts i ökänt dubbelmord. För det dömdes nio personer. Susanna var en. Hon fick villkorligt för grovt penningtvättbrott.

Den utredningen ledde i förlängningen till att Susanna och dottern Elin i maj 2021 åtalades för att mellan 2017 och 2019 ha förmedlat den olagliga försäljningen av hyreskontrakt på 20 adresser i Stockholm. Bevisen har bland annat bestått av dokumenterade pengatransaktioner och tiotusentals sms. Åklagaren bedömde omfattningen som näringsmässig och de två ska tagit rejält betalt för sina tjänster. Även 14 personer som sålt sina förstahandskontrakt, för summor på mellan 400 000 och två miljoner kronor, åtalades. 

Och idag, ett år senare, kom alltså domen, efter en rättegång som sträckte sig över flera månader.

”Kommer anpassa sig”

Kristian Halldin jobbar på polisens nationella operativa avdelning, NOA, och har stor erfarenhet av den här sortens kriminalitet. För ett par år sedan sa han så här om att den organiserade brottsligheten hittat hyresmarknaden: ”Det är bättre att sälja lägenheter än knark eftersom risken att åka dit för svarta kontrakt är i stort sett obefintlig.”

Kristian Halldin tycker inte att det går att säga om det här får några konsekvenser för framtidens svarthandel. Målet bygger på gammal lagstiftning, pre-2019, och tillvägagångssättet är väldigt komplext.

–  Den organiserade brottsligheten är dynamisk och kommer att utveckla nya metoder. Domen blir ett analysunderlag för brottslingarna. De lär sig av sina misstag, anpassar sig efter trender, regler och marknaden snabbare än en myndighetsprocess kan hantera. Polisen måste ställa om och inrikta oss på att svarthandeln ständigt förändras, säger Halldin.

Du låter pessimistisk? 

– Jag är inte pessimistisk för om vi vet att det är så, kan vi lösa det. Däremot, om vi tror att vi kan analysera oss till lösningar, utan att pröva oss fram, då hamnar vi hopplöst efter. Därför vore det bättre att inte köra jättestora case, som det här. Utan många små. Det ger bättre utdelning för insatsen och man kan justera metoderna eftersom.

I ett helt separat ärende kräver Skatteverket sammanlagt sex miljoner kronor av mor och dotter, för det de ska ha tjänat på 39 stycken kontraktsförsäljningar under bordet. Saken befinner sig i limbo då beslutet överklagats. Även totalt tolv personer som sålt sina förstahandskontrakt i den här härvan har upptaxerats på sammanlagt närmare en miljon kronor.

Fotnot: Susanna och Elin är fingerade namn.