− Vi har lagt ett gemensamt uppdrag till stadsledningskontoret och vill naturligtvis studera resultatet noga. Men min bild är att samtliga partier inom alliansen lutar åt facknämnder istället för att behålla SDN, säger Jonas Ransgård.
Tidigare har bara KD:s gruppledare David Lega (KD) varit tydlig med uppfattningen att SDN bör skrotas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Göteborg präglas av bristande likvärdighet, utdragna kommunala processer och otydlighet i vem som ansvarar för vad. Det är dags att avveckla stadsdelsnämnderna”, skrev David Lega och partikamraten Magnus Berntsson i en debattartikel i GP i slutet av mars.
De ger exempel på hur bedömningar som rör människor med funktionshinder skiljer sig åt beroende på vilken stadsdel som gör prövningen.
Liberalernas gruppledare Helene Odenjung är den politiker som mest ihärdigt har drivit kravet på en central skolnämnd i många år. Men trots det vill hon inte uttrycka någon bestämd åsikt om vad som ska hända med de verksamheter som blir kvar hos SDN.
− Jag vill avvakta utredningen, säger hon.
Vid en presskonferens i början av juni var även kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) angelägen om att inte låsa sig vid en lösning.
− Det viktiga är att vi nu satt igång en översyn av hela SDN-organisationen och det är bra att vi kunnat enas över blockgränsen. Vi måste visa de som arbetar i staden att vi tar tag i frågan.
Hon betonar att uppdraget till stadsledningskontoret är att utreda två spår – det ena innebär att stadsdelarna blir kvar utan ansvar för skola och förskola och det andra att stadsdelsnämnderna läggs ner.
Ann-Sofie Hermansson, som var med i politiken redan när stadsdelarna infördes, konstaterar att det som var rätt då kanske inte är rätt i dag:
− Närdemokrati och inflytande för medborgarna är fortfarande viktigt. Men tiderna förändras och nu har vi bättre verktyg med ny teknik, säger hon.
Jonas Ransgård tycker inte det är konstigt att stora förändringar inom kommunen skapar oro och väcker frågor bland de anställda.
− Det är svårt att undvika. Men jag tycker vi följer en rimlig ordning när vi genomför organisationsförändringar. Nu har vårt fokus varit att samla grundskolan och förskolan, nästa steg blir att göra något åt övriga verksamheter inom SDN, säger han.
I Malmö stad har politikerna redan avvecklat de fem stadsdelsnämnderna och infört en ny organisation från den 1 maj i år. En tredjedel av stadens anställda – 9 700 personer - berördes av omorganisationen som innebar att socialtjänst, hemtjänst, särskilda boenden och hemsjukvård fick en ny central organisation. Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) var drivande i förändringsarbetet.
Enligt Jan Turvall, expert på kommunal rätt vid Göteborgs universitet, förlorar stadsdelarna i Göteborg inte bara pengar och personal när centrala skol- och förskolenämnder inrättas, utan även en stor del av sin nuvarande makt.
I en intervju i tidningen Göteborg Direkt har han uttalat sig om SDN:s framtid efter införandet av en central skolnämnd:
− Det underminerar argumenten för att ha kvar nämnderna, säger han.