Byggbranschen har sedan länge pekats ut som ett problemområde när det gäller organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i flera rapporter beskrivit problemen med svart arbetskraft och skattefusk. I Västerbotten har branschen varit relativt förskonad, men nu har den negativa utvecklingen nått länet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi märker att antalet oseriösa byggföretag växer här. Det har blivit ett bekymmer, säger Rickard Carstedt, ombudsman på LO Västerbotten.
Byggboom i Umeå
Umeå upplever just nu en byggboom – många nya bostäder ska byggas och det har lockat till sig en mängd hugade företag inom byggbranschen, både svenska och utländska. Men bland dem finns också en växande skara som medvetet undviker att följa lagar och avtal, exempelvis när det gäller upphandlingar. Skattefiffel är ofta förekommande bland de oseriösa företagen.
– Vi kan se problemen på byggen hos de riktigt stora företagen som anlitar många underleverantörer, och bland de riktigt små, som kanske mest jobbar hos privatpersoner, säger Jimmy Sjölander, ombudsman på Byggnads Västerbotten.
För två veckor sedan var Jimmy Sjölander på konferens med Ekobrottsmyndigheten, som kartlägger hur de oseriösa byggföretagen i Västerbotten jobbar och hur fusket ska kunna stävjas. Byggbranschen är många sätt en komplicerad bransch. Det är mycket vanligt med en huvudleverantör och många små underleverantörer på en och samma byggarbetsplats. Det gör brottsfallen komplicerade att utreda. Ansvarsfördelningen mellan företagen kan till exempel vara oklar. I vissa fall har rena byggledningsföretag skapats, som inte har arbetsgivaransvar gentemot underleverantörerna. Det kan ställa till det ordentligt vid eventuella olyckor.
– En sådan här verksamhet är väldigt tilltrasslad, eftersom det är så långa entreprenörskedjor. Fusket kan handla om avtalsbrott, för låga lönenivåer, obetalda traktamenten, falska fakturor och skalbolag, berättar Jimmy Sjölander.
En seriös fasad
Det finns flera sätt för oseriösa byggföretag att sätta upp en seriös fasad. De kan teckna kollektivavtal med sina anställda, och därmed få rätt att lämna anbud på offentliga upphandlingar. Men när man granskar företagen närmare har de inte kvar några egna anställda. I stället anlitar de underleverantörer som i sin tur betalar usla löner till byggarbetarna. Ett tydligt exempel på hur det kan se ut är de oegentligheter som upptäcktes vid bygget av den nya E4-bron i Sundsvall för två år sedan. Cirka 70 procent av arbetena utfördes av arbetskraft från framför allt Slovakien, Irland och Portugal, enligt Trafikverket. Lönerna låg i vissa fall på 60 kronor i timmen efter skatt.
Växande problem
Men de växande problemen inom byggbranschen i Västerbotten handlar inte bara om avtalsbrott och andra rena lagbrott. När det gäller utländska företag som kommer och bygger finns också en annan slags problematik.
Företag från övriga EU-länder som arbetar på svenska byggen behöver inte betala skatt i Sverige om deras projekt är kortare än sex månader. Företagen behöver heller inte betala sociala avgifter för utländska byggarbetare som arbetar i Sverige mindre än 183 dagar. Det här leder till flera olyckliga konsekvenser, menar Jimmy Sjölander. Dels förlorar svenska kommuner skattepengar när företagen inte behöver skatta för sina anställdas inkomster, dels leder reglerna till pressade byggtider och stress – det ligger förstås i företagens intresse att projekten avslutas innan den svenska skattetaxametern börjar ticka på efter sex månader.
– Vi har börjat märka av en situation där många stannar i 5,5 månader eller 182 dagar, säger Jimmy Sjölander något syrligt.
Och pressade byggtider leder också till en ökad olycksrisk. Att lämna ett anbud med kort byggtid är en stark konkurrensfördel för företaget, men det kan medföra ett högt pris för dem som arbetar på byggena. Stress leder till ökad olycksrisk. Om det dessutom finns tre–fyra underentreprenörer på samma arbetsplats – som alla sinsemellan arbetar under stor tidspress – kan det bli mycket farligt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är dåligt med kontroller här i Umeå. Det pågår en hel del aktiviteter på byggena på obekväma arbetstider, som helger och kvällar. Man kan åka förbi ett bygge som är halvklart på fredagen och under helgen har helt plötsligt taket kommit på plats. Vem är då ute och kontrollerar säkerheten? undrar Anders Morin, regionalt huvudskyddsombud på Byggnads Västerbotten.
Mest olycksdrabbade branschen
Byggbranschen är Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Under 2000-talet har i snitt en byggarbetare per månad mist livet i dödsolyckor på arbetsplatserna. Undantaget är 2015, då ”bara” fem personer omkom, enligt Arbetsmiljöverket.
– I vilken annan bransch hade en dödsolycka i månaden varit acceptabel? frågar sig Jimmy Sjölander.
Men när det gäller byggarbeten som upphandlas av Umeå kommun kan en förändring vara i sikte. Nu på måndag den 19 december ska kommunen ta ställning till en ny upphandlingspolicy. Policyn – som är ett resultat av ett samarbete mellan fackliga organisationer och kommunen – innebär att kommunen måste skärpa sina kontroller vid upphandlingar. Det kan medföra att fusk och avtalsbrott lättare upptäcks.
– Det måste gå att ställa krav på alla led i byggkedjan. Om man som byggföretag anlitar en underentreprenör för väldigt små pengar, då skapar man ju en etableringsgrund för låglöneföretag – och det vill vi inte ha, säger Jimmy Sjölander.
Känner inte igen bilden
Johan Hallberg, regionchef på Sveriges byggindustriers verksamhetsområde Norra Norrland, känner dock inte igen bilden som fackförbunden ger av byggbranschen i Västerbotten.
– Den bild som de beskriver känner inte vi igen oss i – varken på stora byggen eller normala byggen. Byggnads och LO vill ha en roll när det gäller att påverka kommunernas upphandlingar – det är så vi ser det, och vi tycker att det är fel. Vi jobbar för en sund konkurrens och har varit med och medverkat till flera lagändringar, bland annat närvaroliggarlagen. Man kan ju inte säga att det inte finns problem i branschen, bland annat handlar det om de allra minsta projekten, hemma hos privatpersoner. Där har vi problem med svart arbetskraft.
Tomas Andersson, kommissarie på Ekobrottsmyndigheten i Umeå, säger att de får indikationer på att det pågår osund konkurrens inom byggbranschen, men att det är svårt att säga om det handlar om en faktisk ökning eftersom myndigheten bara funnits i Umeå sedan 2013.
– Vi är väldigt intresserade av fler tips – vi uppmanar alla att rapportera om man misstänker någon form av byggfusk. Vi är väldigt mån om att ha en dialog med de sunda aktörerna på marknaden, men jag ser det också som viktigt att få fram ett sunt upphandlingsförfarande.
