Så ska Byggnads värva utländska arbetare

Medlemmarna drev på

Introduktionskursen är del av Byggnads Stockholm-Gotlands nya satsning på att organisera utländska arbetare, och på så sätt förhindra exploatering och låglönedumpning.

Byggarbetsplatserna i huvudstaden samlar en uppsjö av språk och medborgarskap. Samtidigt är det känt att utländska arbetare ofta utnyttjas – och att det är något som skadar den svenska modellen och arbetsmarknaden. 

Fyra personer jobbar i satsningen: förutom Lukasz Kowalczyk är det Madeleine Bacallao och Mauricio Ferrada som är spansktalande, och en som pratar ryska. Teamet omfattar också Emmelie Renlund, regionsekreterare och projektledare. Hon berättar att inspirationen kommer från Danmark. Där började byggfacket 3F med strategiska satsningar på den utländska arbetskraften redan 2009. 

Medlemmarna i Byggnads har drivit på för att facket ska göra mer i frågan. På kongressen 2022 fick de igenom en motion – mot förbundsstyrelsens vilja – om att förbundet ska återigen satsa på att värva utländska arbetare.

Det är logiskt att Stockholm går före. 

– Det är här det är mest utländsk arbetskraft. Lyckas vi organisera de utländska arbetarna, värva dem och utbilda dem i deras rättigheter så kommer det sprida sig till andra regioner, säger Emmelie Renlund.

Satsningen urskiljer sig genom att den anställer personer med kunskaper i de utländska språk som är oftast förekommande på svenska byggen.

– Annars får vi inget förtroende, vilket är vad det här projektet går ut på väldigt mycket. Många, speciellt från öststatsländerna, har inget förtroende för facket överhuvudtaget av historiska skäl, säger Emmelie Renlund. 

Projektet jobbar med ett par företag i taget.

– Vi lokaliserar vilka arbetsplatser som har många utländska arbetare. VI besöker dem och organiserar dem genom våra olika metoder. När vi känner att vi har fått en högre organisationsgrad och det inte går att öka så mycket mer, då börjar vi granska företagen. Vi har förstått från danskarna att det vi har gjort fel är att vi granskar först, och organiserar sedan. Då kommer arbetarna bli tvungna att välja sida, för arbetsgivaren kommer att ställa facket mot dem och säga att vi hotar deras jobb, säger Emmelie Renlund.

Telefonen ringer jämt

Vid Norra Bantorget i Stockholm pågår ett stort projekt – renoveringen av Folkets hus. I källarlokaler runt torget kan grupper av byggarbetare ta rast.

Madeleine Bacallao och Mauricio Ferrada hittar snabbt de spansktalande. De lägger godis och visitkort på borden och berättar om Byggnads och vilka kurser man kan gå. Mauricio Ferrada har i tolv år jobbat som betongarbetare.

Vilka slags problem är det ni får höra om? 

– Var börjar vi? skrattar Mauricio Ferrada. 

– Det är allt från utebliven lön till påtvingad övertid, ingen frivillig semester. Chefer som hotar att prata med Migrationsverket om de ser att deras anställda går med i facket. Det är en slags utpressning, tyvärr. Många saknar också skor som de har rätt till, fortsätter han.

I ett annat hörn av salen försöker Lukasz Kowalczyk värva två rysktalande som äter lunch. Den ena är redan med i facket. Den andra vill inte gå med. 

– Jag har inga problem, förklarar han.

– Det har inte jag heller men jag är med ändå, säger hans kompis.

Lukasz Kowalczyk ger inte upp, men så behöver han ta ett samtal.

– Jag har länge varit en av kanske fyra polacker som är fackligt aktiva i Stockholm. Redan innan var det många som ringde med olika frågor, nu ringer de jämt, ler han glatt när han lagt på.

Är det svårt att organisera polacker? 

– Det är svårt men det blir lättare. Idag är polackerna mer medvetna om sina rättigheter.

Ger ringar på vattnet

Sedan projektet startade i september har teamet besökt över 140 arbetsplatser och avslutat fyra förhandlingar med företag, där alla erkände att de hade betalat ut för låga löner. Introduktionskurser har hållits på polska, ryska och spanska, med mellan 16 och 24 deltagare varje gång. Drygt 40 medlemmar har värvats av dem som jobbar med projektet. I själva verket är de dock många fler. Projektet håller också koll på organisationsgraden på bolag som de granskar. Bara på ett av företagen, som har 117 anställda, har 59 personer blivit medlemmar. 

– Många skriver in sig på andra sätt, eller att de har en kompis som får med sig dem. Våra besök får ringar på vattnet. Det är det vi vill, att de börjar organisera sig själva också, säger Emmelie Renlund.

Byggnads är inte det enda facket som jobbar med organisering av utländsk arbetskraft. Dagens ETC har tidigare skrivit om Syndikalisternas framgångsrika arbete med att organisera framför allt rysk- och spansktalande och ta till okonventionella metoder, som indrivningsblockader och stämningar, i kampen för deras rättigheter. Men Emmelie Renlund vill slå ett slag för Byggnads. 

– Det är vi som äger kollektivavtalet och kan förhandla det som står där. Om de är medlemmar i ett annat fackförbund så har de ingen rätt att förhandla på vårt kollektivavtal. Det är den svenska modellen. Det är så vi har byggt Sverige i 100 år och det är så vi vill fortsätta att det ska vara.

Vilka fördelar finns det för svensk arbetskraft att ni driver det här?

– Om lönerna dumpas, människor utnyttjas, sänks standarden för alla. Det blir ett hot mot den svenska modellen och mot de svenska byggnadsarbetarna. Det finns de som säger att de utländska arbetarna tar våra jobb. Men det handlar inte om det. De blir utnyttjade. Det är därför vi vill organisera dem så de förstår vad de har rätt till och vad de kan kräva här i Sverige. Får vi upp deras löner så att de ligger i nivå med de svenska, då konkurrerar de inte längre genom lön