Skoldådet på Malmö Latinskola har aktualiserat frågan om stärkt elevhälsa ytterligare. Facket har länge varit kritiskt till otydlig lagstiftning, avsaknaden av ett maxtak för antal elever per skolkurator och redovisningsskyldighet kring skolors elevhälsoteam.
– Elevhälsan måste ha rätt resurser, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.
Alexander Jacobsson
I måndags dödade en 18-årig elev två lärare på en gymnasieskola i Malmö. Till Dagens ETC uppger Malmö stad att det fanns tillgång till både kurator och psykolog på skolan tiden före dådet. Händelsen som även fått internationell uppmärksamhet inträffade samtidigt som regeringen presenterade förslag kring hur elevhälsan i grund- och gymnsasieskolan ska bli mer jämlik.
Huvudförslagen som lades fram i februari, och som nu är på remiss, avser riktlinjer kring hur elevhälsans arbete ska bedrivas. Bestämmelserna syftar till bättre pedagogiskt arbete både på individnivå och i grupp, och större samverkan med övriga hälso- och sjukvården.
– Elevhälsan kan bidra till högre kunskapsresultat och att elever mår bättre, därför förtydligar vi nu uppdraget, sa skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) då i ett pressmeddelande.
”Backade ur helt”
Men Akademikerförbundet SSR som fackligt representerar skolkuratorer är kritiska till att förslagen saknar tydliga förbättringsåtgärder. Bland annat vill man se ett krav på hur många elever huvudmännen få ge kuratorerna ansvar för.
I den utredning som lämnades över till regeringen förra året föreslogs ett maxtak på 400 elever. Men när regeringen presenterade sina förslag fanns inte några sådana bestämmelser med.
– Regeringen gör det inte lättare för elever att träffa en skolkurator. De backade ur helt, vilket är en skam och ett svek gentemot alla barn och unga, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerföbundet SSR.
Lagen är för otydlig
I en enkätundersökningen som Novus gjorde förra året på uppdrag av SSR svarade två av fem kuratorer att de har ansvar för mellan 300 och 500 elever samtidigt och en av fyra att de jobbar på mer än en skola.
Enligt Heike Erkers hade bestämmelser om ett maxtak behövts för att elevhälsan ska kunna utföra sitt uppdraget att jobba förebyggande. Hon menar att det är ett problem att skollagen inte är tydlig, vilket ger upphov till fri tolkning av huvudmännen och skolledare.
– Det står i skollagen att varje skola ska ha tillgång till kurator och psykolog. Och vad betyder tillgång? Endast varje onsdag? För mig betyder tillgång från klockan åtta när barnen kommer till skolan tills de går hem. Men så ser det ofta inte ut, säger hon.
Heike Erkers
”Akutstyrda insatser”
Någon samlad nationell statistik över hur många som är anställda inom elevhälsan finns inte per skola eller skolkommun. SSR har också krävt att det borde vara obligatorisk att varje skola redovisar sin tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Annars blir det omöjligt att faktiskt veta hur situationen ser ut, menar Heike Erkers.
– Det leder till mer akutstyrda insatser och ingen tid ges åt att jobba förebyggande. Vill man uppnå något med förebyggande insatser så måste de professionella få rimliga förutsättningar att kunna utföra sitt arbete.
Och fortsätter:
– De professionella måste i tid kunna identifiera elever som inte mår bra eller som har särskilda behov. Elevhälsan måste få kosta pengar, annars blir kostnaden så mycket högre längre fram.
