Undersökningen visar nämligen att var tredje lärare i mellanstadiet, och fyra av tio lärare i högstadiet, uppger att de hör elever skämta nedsättande om hbtqi-personer minst en gång i veckan. 

Vidare svarar 26 procent av lärare i högstadiet att en elev eller anställd har diskriminerats utifrån sexuell läggning eller könsöverskridande identitet under de senaste 12 månaderna. I mellanstadiet är motsvarande andel 18 procent.

”Ska vara nolltolerans mot hat och hot”

En situation som David Gustafsson, ordförande för Sveriges lärare i Stockholm, tycker är oacceptabel.

– Det ska råda nolltolerans mot hat, hot och kränkningar mot hbtqi-personer i skolan, säger David Gustafsson.

Att skapa ett inkluderande klimat i skolan menar han måste ske från tidig ålder.

– Nu för tiden pratar vi mycket om humor och ironi och hur det skapas vissa jargonger. Det är viktigt att man bryter det mönstret redan från första klass, så fort man märker att det börjar dyka upp. 

Krävs kontinuerligt arbete

I rapporten framgår att skolans arbetsgivare inte alltid undersöker om personal eller elever i skolan blir utsatta för diskriminering, trots att det är deras skyldighet. 

För David Gustafsson är det uppenbart att arbetsgivaren måste ta ett större ansvar.

– Det här är frågor som man måste arbeta med hela tiden, man kan inte bara nämna det på en kursdag i början av året och sen tänka att jobbet är gjort.

Straighta måste bli allierade

Samtidigt pekar han också på att alla lärare behöver engagera sig för att skapa en bra miljö för hbtqi-personer i skolan. 

– Det är väldigt viktigt att även lärare som tillhör normen, som exempelvis lever heterosexuellt, kliver in och bryter om man exempelvis hör något kränkande. Det kan inte bara ligga på hbtqi-personer att reagera och agera. 

Själva har Sveriges lärare formulerat ett antal krav för att skapa en trygg och stödjande miljö i skolan. Bland annat kräver man högre lärartäthet och tillräcklig bemanning så att lärare har möjlighet att uppmärksamma och hantera diskriminerande beteenden.

Oroligt samhälle återspeglas i skolan

Huruvida läget för hbtqi-personer i skolan har blivit bättre eller sämre är svårt att svara på. Lina Axelsson Kihlblom, före detta S-skolminister och numera skolchef i Eskilstuna kommun, tror att toleransen och kunskapen kring hbtqi-personer är större än någonsin.

– För bara några decennier sedan var det många som inte ens visste om att det fanns, medan ungdomar idag är mycket mer upplysta. På så vis har det verkligen gått framåt, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Som transperson uppväxt på 1970-talet har hon själv erfarenhet av att ha blivit utsatt för våld och kränkningar i skolan.

– När jag stod i matsalskön på gymnasiet höll jag konstant i byxhällarna för det var alltid någon som skulle försöka dra ner brallorna på mig. 

Unga stressas och pressas

Men även om det skett positiva framsteg sedan dess oroas Lina Axelsson Kihlblom över det allt hårdare samhällsklimatet som återspeglas i skolans värld. 

– Barn idag är utsatta för mycket stress och press och jag är övertygad om att stressade barn lättare ger sig på andra barn, resonerar Lina Axelsson Kihlblom.

Hon påpekar att skolan inte befinner sig i ett vakuum utan påverkas av allt som händer runtomkring. 

– När vi har ett samhälle som blir allt mer polariserat, med politiker som försöker slå split, då blir det allt svårare för skolan att skapa enhet och tilltro.