För att inte Västlänken ska drabbas av samma öde har LO-facken Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Seko och Transport gått samman för att ta ett gemensamt grepp om arbetsmiljön i projektet ”Ordning och reda i Västlänken”.
– Syftet är att motverka osund konkurrens som leder till social dumpning och farlig arbetsmiljö. I närtid har särskilt de stora projekten, som det i Stockholm, präglats av dödsolyckor, säger Rikard Andersson som samordnar projektet på LO Västsverige.
Internationell koncern
På Packhusplatsen, mellan Casino Cosmopol och hovrätten, har ett grönt plank rests kring en av Västlänkens anläggningar, deletappen Kvarnberget. Utanför står Byggnads ombudsman Pablo Vergara med vit hjälm på huvudet och jonglerar samtal mellan två olika mobiler. Under avbrotten berättar han att han just haft ett möte med en italiensk chef på koncernen AGN Haga, en sammanslagning av ett norskt, ett svenskt, ett italienskt och ett turkiskt bolag. Italienaren han just träffat har tydligen beskrivits som svår, men Pablo Vergara själv kommer bra överens med honom.
– Jag är från Chile och han har bott där i fyra år, berättar Pablo Vergara som snackar spanska med sagda chef, som i sin tur pratar tillbaka på italienska.
Pablo Vergara är organisatör ”i själ och hjärta”, förklarar han, och som sådan är det a och o att skapa relationer och goda vibbar.
– Nyckeln är att tro på vad man gör, vara ärlig och föregå med gott exempel. Då får vi medlemmar som inte bara betalar för sitt medlemskap, utan som faktiskt är aktiva.
”Alla ska tjäna pengar”
Pablo Vergara tycker att samarbetet med AGN Haga har fungerat bra hittills; det finns en tydlig vilja att sköta saker ordentligt. Men än så länge har inget kollektivavtal slutits. Förhandlingar pågår, men mer än så vill Pablo Vergara inte säga.
Han anser att de många arbetsolyckorna under bygget av Citybanan har sin grund i långa led av underentreprenörer.
– Alla ska tjäna pengar, framförallt de som gör affärer. För att göra det måste de spara på något och då sparar de på säkerhet. De tar det billigaste och anställer folk som inte har tillräckligt med erfarenhet och kunskaper, säger han och tillägger:
– Nu har vi bra samverkan och dialog, men om vi ser underentreprenörer som inte sköter sig kommer vi att vara hårda.
Efter en stund dyker Mustafa Özhan upp.
– I’m the construction guy, skrattar han och förklarar att han är byggtekniskt ansvarig vid Kvarnberget.
Det är första gången han arbetar på ett projekt i Sverige, men han är van vid liknande transportbyggen i hemlandet Turkiet. Han har också erfarenhet av en metod som nu ska testas för första gången i Sverige, där man bygger en bana uppifrån och ner istället för tvärtom.
– Det blir spännande för folk här, säger han.
När han får höra om dödligheten vid Citybanan ser han allvarlig ut och säger att det är ledsamt. Men hittills är det värsta som har hänt på Kvarnberget att en person har slagit sig i tummen med en hammare, berättar han.
Samtidigt är arbetet fortfarande i sin linda. Det står dessutom stilla just nu. I en stor grop inne på byggområdet står tre arkeologer och plastar in lite prylar. Under schaktningen upptäcktes nämligen en båt och gamla hamnväggar, så nu pågår en arkeologisk utgrävning vars slutdatum fortfarande är oklart.
Språk en utmaning
Irländaren Eoin Harney pekar på planket som omgärdar anläggningen och förklarar att han som snickeriansvarig bland annat har lett arbetet med att sätta upp olika typer av stängsel och barriärer.
– Vi har ett tajt säkerhetsarbete här. Grävmaskinerna är särskilt farliga, så runt dem sätter vi upp avspärrningar. Vi håller området städat, säger han.
Arbetare anställda av underentreprenörer behandlas som om de vore AGN Hagas egna, försäkrar Mustafa Özhan. Alla regler på arbetsplatsen gäller även dem och de får samma introduktionsutbildningar som alla andra. Dessutom hålls alltid en extra säkerhetsrond utöver den lagstadgade som sker varannan vecka, berättar han.
Med arbetare från Rumänien, Irland och Italien så väl som från Sverige och Turkiet är språket en av de största utmaningarna, tycker Mustafa Özhan. Det är inte alla som talar engelska, så ibland får arbetarna hjälpas åt att översätta åt varandra.
Olika vanor
Av den anledningen har Bengt Sahlin, arbetsmiljöchef på Kvarnberget och anställd av AGN Haga, beställt säkerhetsskrifter på flera språk.
– Har man många olika nationaliteter och knackig engelska eller ingen engelska alls måste vi ta hänsyn till det. De är här för att göra ett bra jobb, då måste de få förutsättningar till det, språkligt och mänskligt.
En viktig del av Bengt Sahlins uppgift är att skapa ett gemensamt förhållningssätt till säkerheten, förklarar han. Eftersom bolaget är en sammanslagning av företag från olika länder finns det olika vanor när det gäller att hantera arbetsmiljöfrågor. Det är även en utmaning att förklara den partsmodell mellan fack och arbetsgivare som gäller i Sverige.
– Då handlar det om att de kanske ska fråga facket när det gäller planering av jobb, eller fråga facket vad de har för erfarenheter av risker som vi ska ta hänsyn till.
Vad har du för ansvar när det gäller underentreprenörer?
– För det första ska de ju få en introduktion och få reda på vilka skyddsregler som gäller. De ska ha tillgång till bra personalbodar och delta i de skyddsronder som de bjuds in till. Jag tittar även på deras kompetens och bjuder in dem till fortbildningar av olika slag.
Hur förhindrar ni att det som hände i samband med Citybanan återupprepas?
– Vi har ett visst erfarenhetsutbyte, dels med facket och dels har jag utbyte med kollegor, andra arbetsmiljöingenjörer. Jag läser också rapporter för att fånga upp vilka riskerna är och överföra det till vad vi gör hos oss i praktiken.
