Facken satsar på lågavlönade – och drar en röd linje

Svensk industris konkurrenskraft klarar högre löneökningar, vad arbetsgivarsidan än säger. Det är budskapet när de fem fackförbunden inom industrin – Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, GS-facket och Livsmedelsarbetareförbundet – nu tillsammans presenterar sina krav inför avtalsrörelsen.  

Såväl industrifacken som LO-samordningen kräver 4,2 procent i löneökning. I avtalsrörelsen förra året krävde facken inom industrin löneökningar på 4,4 procent – det högsta kravet sedan 1996 då industrifacken började förhandla tillsammans. Årets krav på 4,2 procent är därmed det näst högsta lönekravet sedan samarbetet startade. 

”Vad motparten än säger” 

LO kräver även en låglönesatsning för att få upp levnadsstandarden för dem som tjänar minst och LO:s ordförande Johan Lindholm säger att man inte kommer ge sig. 

– Vi vet att arbetsgivarna återigen kommer säga att våra krav är alldeles för höga. Men Sveriges arbetare har burit landet genom tuffa tider. Nu ska de ha riktiga löneökningar, vad motparterna än säger. Det backar vi inte ifrån, säger han i ett pressuttalande.  

Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal, anser att låglönesatsningen är viktig. 

– Vi kommer kunna höja upp våra lägstalöner på många av våra avtal där de ligger under 25 000, och det är väldigt viktigt för medlemmarna i Kommunal som kollektiv. Vi ska inte ha fattiga arbetare i Sverige. I nästa års avtalsrörelse är det dags för arbetsgivarna att inse att det här är rimliga krav och viktiga förändringar att driva igenom, säger hon till Dagens ETC.