Facit för samtyckeslagen: fler åtal och fällande domar

”Ingen skillnad på bevisbördan” 

Kritiker till samtyckeslagstiftningen har fört fram att den riskerar att bli rättsosäker eftersom ord står mot ord i rättssalen, men Silvia Ingólfsdóttir förstår inte resonemanget. 

– Det är ingen skillnad på bevisbördan från tidigare, så jag förstår inte riktigt vad de menar. Men visst, det krävs absolut mer kunskap om den här lagen inom hela rättsväsendet, bland såväl poliser som utreder de här fallen som åklagare, advokater och domare, säger hon. 

Advokaten Bengt Ivarsson, som satt med som expert i en utredning inför lagändringen, är däremot en av samtyckeslagstiftningens skarpaste kritiker. 

– Jag menar, självklart ska man vara överens och det råda samtycke innan man har sex. Det är såklart jätteviktigt! Men att föra in det i lagtext blir komplicerat.

Kommunikationen avgörande 

Vad som enligt honom komplicerar saker är att det blir avgörande i rättssalen hur duktig man är på att kommunicera och uttrycka sig muntligt. 

– Som det ser ut idag är risken uppenbar att unga killar, som ofta är sexuellt oerfarna, döms till tre års fängelse – vilket är minimistraffet för våldtäkt – utan att ens förstå vad de har gjort. 

Men bevisbördan i våldtäktsmål skiljer sig väl inte från innan samtyckeslagstiftningen infördes? 

– Det som skiljer sig är att det tidigare, när hot och våld ingick i brottsrubriceringen, oftare fanns teknisk bevisning, som fysiska skador. Då förnekade i regel gärningsmännen att det ens förekommit samlag, men så kunde man bevisa det genom sperma och dna. Idag ser det annorlunda ut på så vis att båda parter oftast är överens om att de haft samlag, men uppfattningen går isär om det varit frivilligt eller påtvingat. 

Att förmågan att uttrycka sig muntligt om vad som hänt blir så avgörande för skuldfrågan menar Bengt Ivarsson är besvärande ur ett rättssäkerhetsperspektiv. 

– Säg att du är en ung kille och invandrare, som inte behärskar språket så bra. Du är ju chanslös i ett sånt här fall. 

”En politisk omöjlighet”

Att dra tillbaka samtyckeslagstiftningen ser han dock som en politisk omöjlighet. 

– Det man skulle kunna göra däremot, tycker jag, är att differentiera straffskalan, så att en ung kille som varit onykter och missförstått hur motparten kommunicerat inte döms till tre års fängelse, utan kanske till ett år. Rättsosäkerheten förblir densamma, men konsekvenserna blir i alla fall inte lika allvarliga.