BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Paulina Bengtsson är verksamhetsansvarig på Novahuset i Linköping som hjälper offer för sexuellt våld i Östergötland. Hon menar att det är ett lotteri huruvida polisen tar sig an brotten och gör en ordentlig utredning.
– Vi säger alltid till de utsatta att det tyvärr inte är så många fall som går till åtal, så att man är beredd på det och det inte blir en för stor chock om eller när fallet läggs ner. Det är ju så att man faktiskt har upplevt våldtäkten även om utredningen inte har fått fram tillräckliga bevis.
Personuppklaringsprocenten, alltså den andel av anmälda våldtäkter där en förövare kan identifieras och knytas till brottet har minskat kraftigt den senaste tiden. Det berättade vi i ETC Norrköping den 14 oktober. Nationellt har uppklarningarna minskat från redan låga 20 procent 2014 till 12 procent under årets första åtta månader. I Östergötland är tappet ännu större: från 28 procent 2014 till 12 procent hittills i år. Siffrorna är sammanräknade av tankesmedjan Tryggare Sverige och baseras på siffror från Brottsförebyggande rådet
”Vidrigt att det ska vara såhär”
Paulina Bengtsson är inte förvånad över de siffror som presenteras i undersökningen. Bengtsson tror att en stor anledning till att det har varit ett kraftigt tapp är omorganiseringen av polisen som sjösattes 2015. Sen dess har Novahuset sett en stor minskning av rättegångar som rör våldtäkter i länet.
– Det är ju vidrigt att det ska vara såhär. Många avskriver hellre fallen än utreder dem eftersom det inte finns resurser. De poliser som vi har pratat med berättar att fallen hamnar i stora högar. Det är verkligen en propp någonstans i systemet just nu.
Bland de insatser som Novahuset gör ingår att följa med de som vill anmäla till polisen. Bengtsson menar att hon har märkt en effekt av den senaste tidens rapportering om dålig uppklarning och dåligt bemötande som gör att färre känner att det är någon idé att gå till polisen. Antingen av rädsla för att inte bli trodda eller för att det ändå är så pass små utsikter att få till en dom. Hon bedömer att ungefär 80 procent av alla våldtäkter i Östergötland inte anmäls, och att mörkertalet ökat lite den senaste tiden.
En annan anledning till den låga anmälningsfrekvensen tror Paulina Bengtsson är lagstiftningen. Hon är glad över att den kommer skärpas i och med införandet av en samtyckesparagraf.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det här är det enda typ av brott där man kan bli ifrågasatt som offer. Om någon stjäl din cykel frågar inte polisen om det kanske var så att du önskade att någon skulle ta den.
Men hon menar också att en stärkt lagstiftning inte är nog för att komma tillrätta med problemet. Istället måste man också jobba med de värderingar och normer som finns i hela samhället. Bland annat så måste polisens och juristers kunskap om sexuellt våld förbättras.
– Utbildningar inom dessa ämnen är inte obligatoriska. Det tror jag att de behöver bli! säger hon
När ETC Norrköping ringer upp polisen i Östergötland känner de inte till utredningen från Tryggare Sverige. Leif Hermansson vid polisen i Östergötland menar att det är svårt att peka ut en specifik anledning till att statistiken ser ut som den gör.
Han slår dock ifrån sig kritiken att polisens låga uppklarningsprocent skulle bero på att fallen är lågprioriterade. Han menar tvärtom att de alltid är högprioriterade men att fallen till sin natur är komplicerade och därför svårutredda.
– Det kan till exempel handla om att de spår som finns från våldtäkten inte går att säkra om för lång tid förlöpt mellan övergreppet och anmälan, säger han.
Magnus Lindgren är generalsekreterare på tankesmedjan Tryggare Sverige. Han säger till ETC att ingen vet varför statistiken har försämrats kraftigt.
– Ingen har brytt sig om att ta reda på varför det ser ut så här. Polisen skriker om mer resurser, men de oberoende revisorer som granskade polisens årsredovisning för 2015, riktade skarp kritik mot att det inte fanns något underlag för hur de befintliga resurserna har använts. Hur vet man då att mer resurser löser problemet? Det är minst lika sannolikt att det som behövs är bättre ledning och kompetenshöjande insatser, säger Magnus Lindgren till Dagens ETC.
