– Man håller lite koll på vad andra gör, formulerar sig i förväg, bevakar likes man får, och så vidare, förklarar doktoranden Beata Jungselius.

Uppdelningen mellan online och offline och hur många timmar vi är inne på sociala medier säger inte särskilt mycket om vårt förhållande till dem, menar hon.

– Eftersom vi har våra telefoner påslagna hela tiden är vi alltid uppkopplade. Snarare är det så att vi är både off- och online samtidigt, än att vi växlar mellan dem.

Vanor förändras

2012 intervjuade hon 16 personer om deras sociala medier-användning och 2017 intervjuade hon 11 av dem igen för att se hur deras vanor hade förändrats. Stora livsförändringar, som att flytta ihop med någon, börja på ett nytt jobb eller att få barn, gjorde att flera av intervjupersonerna inte prioriterade sociala medier lika högt som tidigare.

– Sedan har det också skett en förändring av tekniken som sådan, den var väldigt annorlunda 2017 jämfört med 2012. Vi har fler möjligheter att uttrycka oss tack vare mer avancerad teknik, säger Beata Jungselius och syftar på exempelvis bilder, GIF:s och stickers.

Medvetenheten ökade

Intervjupersonerna blev också mer luttrade med tiden. Nyhetens behag i att dela bilder och inlägg bara för att man kan dämpades och kommunikationen skiftade från publika sammanhang till privata chattar och andra slutna rum. Medvetenheten om att andra kunde se ens inlägg ökade, berättar Beata Jungselius.

– Bland det jag tyckte var mest intressant var, som en av dem beskrev det, att han använder sociala medier mer nu men är mindre aktiv, säger hon och fortsätter:

– Den typen av resonemang hade man inte kommit åt genom att bara prata om att folk till exempel tillbringar mindre tid på sociala medier. Då förstår man inte att användningen ser annorlunda ut.