I Uppsala kommun har 20 av Skolverkets listade 74 skolor tagit emot 85 procent av eleverna. Alla dessa 20 skolor är kommunala. Bara 6,2 procent av de nyanlända eleverna går i en friskola, och då är det särskilt två friskolor som har tagit emot många elever – Manar al-Houda och Waldorfskolan. Ingen av dessa skolor drivs som aktiebolag.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Christer Jones är rektor på Von Bahrs skola, som har tagit emot en stor andel nyanlända elever.
– Vi vill ta ansvar för de här eleverna och har byggt upp en ganska bra organisation för att ta emot dem, med lärare och personal som är särskilt erfarna i att ta emot nyanlända barn, och där vi på olika sätt stöttar dem. Vi har till exempel en egen modersmålslärare. Ofta går det bra, men ibland kämpar vi med utmaningar som eleverna har, säger Christer Jones.
Han menar att skolan ofta kan erbjuda det eleverna behöver, men tycker att koncentrationen till få skolor kan vara problematisk.
– Det är klart att det är bättre om fler skolor tar emot nyanlända elever – alla borde egentligen bygga upp en sådan organisation som vi har gjort.
– Det har förts diskussioner i kommunen om att alltid vika några platser till nyanlända också på de skolor som är mest populära i skolval, men där är vi inte riktigt än.
Christer Jones påpekar att även om skolan har en bra organisation så kan det ibland bli svårt att tillgodose alla elevers behov när det på kort tid blir många som dessutom pratar olika språk.
”Bra med spridning”
Caroline Hoffstedt säger att hon är stolt över att de kommunala skolorna har kunnat ta emot eleverna så väl som man har gjort.
– Men långsiktigt är det bra med en spridning av elever till olika skolor för nyanländas möjligheter att klara sin utbildning och att träffa elever som har svenska som modersmål.
En del av förklaringen till att koncentrationen av nyanlända elever till vissa skolor har blivit hög är att man har samlat en viss sorts lärarkompetens till dessa skolor, och att det helt enkelt råder platsbrist på många grundskolor, menar Caroline Hoffstedt.
Att så många fristående skolor inte har tagit emot några nyanlända förklarar hon med byråkratiska regler – det var relativt nyligen som lagen gjordes om och friskolorna fick möjlighet att i vissa fall frångå sitt kösystem för att göra plats åt nyanlända barn.
– Men jag skulle gärna se att fler fristående huvudmän tog emot nyanlända. Till hösten kommer vi att se hur lagändringen har fungerat, men lagstiftaren har nu i alla fall berett möjligheter för fristående skolor att ta emot fler.
– Samtidigt har vi ju tidigare bett fristående gymnasier att ta emot elever. De omfattas inte av samma regler kring köerna. Men de flesta nyanlända har ändå placerats på kommunala gymnasier.
Så det finns andra mekanismer än bara lagstiftningen som har påverkat vilka de fristående skolorna tar emot?
– Ja, det tror jag.
Uppsala är inte unikt när det gäller hög koncentration av elever till ett fåtal skolor. Nyligen presenterade Skolverket statistik som visar att de nyanlända grundskoleelever som har börjat skolan har koncentrerats till ett fåtal skolor och kommuner. Tio procent av kommunerna har tagit emot 41 procent av alla 17 000 nyanlända grundskoleelever som elevunderlaget ökade med förra året.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Mellan skolorna är fördelningen också ojämn. Även i den nationella jämförelsen tar friskolorna emot färre elever än alla andra skolor, och detta kan bara till viss del förklaras med de regler för köer som tidigare kunde göra det svårt att ta in nyanlända. En granskning som Sydsvenskan gjorde i januari visade att få av de skolor som har tagit emot elever faktiskt har behövt använda de undantag i lagstiftningen som kom förra året. De kunde göra plats för eleverna ändå.
”Kan behövas specialkompetens”
Anna Österlund, chef på Skolverkets enhet för nyanländas lärande, säger att problemen med elevkoncentrationen är tydliga – en brist på kontakt med elever som talar svenska som modersmål – men menar samtidigt att koncentrationen i ett ansträngt läge har sina fördelar.
– För att kunna ta emot nyanlända elever måste det finnas lärare i svenska som andra språk på skolan. Det behövs också personal som kan göra en kartläggning av elevens kunskaper och kunna placera eleven i rätt klass baserat på grundkunskaperna. Dessutom kan det behövas specialkompetens hos skolans sköterska, säger Anna Österlund.
– Idealet är att alla skolor har de här kompetenserna, men ofta finns de inte. Om det blir en koncentration av de här eleverna till vissa skolor så kan det ändå bära med sig det positiva att lärarna lär sig att anpassa undervisningen till att eleverna inte har svenska som modersmål.
Tror inte på stora förändringar
Anna Österlund tror inte att den nya lagstiftningen har så stor inverkan på hur många fristående skolor som tar emot nyanlända.
– De får göra ett litet procentuellt undantag i sitt kösystem, till skillnad från tidigare. Samtidigt är det många friskolor som inte har de kompetenser som krävs för att ta hand om elever i förberedelseklasser eller genom kartläggning och anpassning av undervisningen.
Så även om vi har en ändrad lagstiftning så tror du att majoriteten av nyanlända elever kommer att tas emot i kommunala skolor också i framtiden?
– Ja, det är jag övertygad om.
