– Valberedningarna är ju lite av börsens okrönta maktspelare. Vi vet inte så mycket om dem, eller vilka som sitter i dem. Ändå har de ju jättemycket makt att påverka vilka som sitter i styrelserna.
För sex år sedan då Allbright gjorde sin första rapport blev siffran exakt densamma, 13 procent. ”Inte ett enda steg framåt i jämställdheten märks i börsbolagens värderingar”, skriver Allbright i rapporten.
Ingen utveckling
– Det ser så otroligt dåligt ut. Vi granskar ju styrelser och ledningsgrupper också, och de är inte heller några förebilder när det kommer till jämställdhet, men när vi tittar på valberedningar så ser det bedrövligt dåligt ut. Och ingen utveckling alls har skett på sex år, säger Tove Dahlgren.
57 procent av bolagen på börsen har valberedningar som helt består av män. Av dessa bolag är det 76 procent som inte är jämställda i styrelsen. Bolag med mansdominans i valberedningen tycks ha svårare att rekrytera jämställt till styrelsen.
– I valberedningarna sitter en bedövande majoritet män som hittar och föreslår styrelseledamöter till stor del utifrån sina egna nätverk. Det är en stor makt som som är väldigt ojämnt fördelad mellan män och kvinnor, och en massa nätverk där det finns mycket fler män än kvinnor. Så om vi tror på att näringslivet i stort behöver bli mer jämställt så spelar valberedningarna stor roll.
”SM-guld i valberedningar”
På den allra mäktigaste posten som ordförande i valberedningen är det ännu mer glest på kvinnor. Endast 11 procent av börsbolagens valberedningar har en kvinna som ordförande. De totalt 29 kvinnliga ordförandeposterna innehas av 16 olika kvinnor. Samma kvinnor sitter alltså på flera stolar.
Några av de namn som återkommer är Christina Stenbeck, Helena Stjernholm och Petra Hedengran. Allbright kallar dem för valberedningsproffs. Den kvinna som har flest uppdrag är Marianne Nilsson på Swedbank Robur Fonder som sitter i elva valberedningar.
Flest uppdrag av alla har dock Johan Strandberg på SEB Investment Management som sitter i 16 valberedningar.
– Han har ju SM-guld i valberedningar, säger Tove Dahlgren och betonar att det är ganska få personer som ska hitta ganska många kandidater till flera olika börsbolag.
– Då får man ju fundera lite kring vilka fenomenala nätverk de har som kan hitta nya kandidater hela tiden och dessutom kan erbjuda både jämställdhet och mångfald. Jag tvivlar på att de har tillgång till det.
Ger fler jämställda styrelser
Varför är det då viktigt att ha en jämställd och diversifierad valberedning? Tove Dahlgren menar att det är en förutsättning för att få jämställda styrelser, som gynnar hela näringslivet i längden.
– Vi ser tydliga tecken på att en ökad andel kvinnor i valberedningen leder till en ökad andel kvinnor i styrelserna. Det i sin tur är viktigt om vi vill bygga ett hållbart, lönsamt och framgångsrikt svenskt näringsliv. Många studier visar att en ökad mångfald och jämställdhet gör att vi får mer innovativa bolag, vi kommer fram till bättre beslut och vi blir i förlängningen mera lönsamma.