– Det är klart att det märks, vissa dagar är det tjockt av folk här, säger Daniel Frisk, verksamhetschef på Hällefors vårdcentral.
Stor brist på tolkhjälp
Marie-Louise Forsberg-Fransson förklarar att fyra av de fem extratjänsterna som betalas av statliga pengar omfattar en sköterska för barn från noll till sex år, en sköterska för barnavårdscentral och två sköterskor som ska förstärka närsjukvården genom att åka ut på asylboenden och inventera behoven där.
– Det teamet ska informera hur det fungerar här och kunna bedöma vilka som till exempel kan kurera sin förkylning genom egenvård och vilka som behöver uppsöka en vårdcentral, säger hon.
Daniel Frisk är väldigt positiv till förstärkningarna av personalen i norra länet. Det mobila teamet är han särskilt glad över.
– Det finns behov av att förklara att man inte träffar en doktor så fort man besöker en vårdcentral utan att den första kontakten sker med en sköterska som bedömer vilka åtgärder som ska sättas in och om man ska gå vidare till en läkare.
– Än så länge klarar vi av den ökande tillströmningen av vårdsökande men frågan är hur länge personalen orkar med att hantera det ökade trycket, säger Daniel Frisk.
Beslutet om extratjänsterna togs i förra veckan och Marie-Louise Forsberg-Fransson förklarar att rekryteringen är i full gång och att verksamheten ska komma igång direkt efter jul. Om det blir permanenta tjänster vet hon inte.
– Hur länge behovet av extratjänsterna finns är omöjligt att säga något om med säkerhet med tanke på hur situationen ser ut och hur den förändras vecka för vecka, säger hon.
Daniel Frisk påpekar att även om det enbart är positivt med att det anställs fler sjuksköterskor så är bristen på tolkar också ett problem som måste lösas.
– Det hjälper inte om vi inom vården blir fler om det inte finns tolkhjälp för de vårdsökande. Det är stor brist på arabisk- , tigrinsk- och daritalande tolkar, säger han.
Person ska anställas som koordinator
Förutom de fyra sjuksköterskorna ska en person anställas som koordinator för att hjälpa till med kontakter mellan asylsökande och det svenska samhället i Ljusnarsberg och Lindesberg.
– Ljusnarsberg har det största flyktingmottagandet per capita i Sverige och behöver hjälp och avlastning. Personen vi anställer ska verka som en spindel i nätet för att till exempel förmedla tolkar, hålla i aktiviteter mellan asylsökande och Arbetsförmedlingen eller med polisen. Kommunen ska kunna vända sig till koordinatorn för att fråga om allt som inte har med sjukvård att göra, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.
Vad tycker du om att det ska inrättas en mobil enhet med sjuksköterskor som ska åka ut till asylboendena för att inventera behovet av sjukvård där?
Elin Robertsson, Hällefors: Det låter jättebra både för att köerna blir mindre på vårdcentralen och så får asylsökanden hjälp ute på boendena.
Mathilda Bergstrand, Hällefors: Mer personal inom vården är alltid bra så att alla som behöver hjälp får det.
Ebba Larsson, Hällefors: Det var en nyhet för mig så jag vet inte riktigt vad jag ska tycka.
Marianne Hellman, Bångbro: Det kan inte bli annat än bra, ju mer möjligheter till vård för alla desto bättre.
Margareta Kela, Kopparberg: Jag vet att det är hög belastning på vårdcentralen och asylsökanden behöver vård med tanke på vad de gått igen. Det låter som en jättebra idé.
Kristina Kiuru, Kopparberg: Låter jättebra att det blir så. Irritationen minskar på vårdcentralen och trycket på personalen minskar.
