Dagens ETC
Frilansande skribenter på Expressen går ut i ett gemensamt brev och kräver en förändring av arbetsmiljön. Efter Dagens ETC:s granskningar så vill de göra sin ståndpunkt tydlig.”Vi som har initierat det här brevet har lite suttit och väntat i båten”, säger Cissi Wallin, en av de som undertecknat brevet.
Jesper Wallén
Text
Sex av Expressens profilerade skribenter har efter Dagens ETC:s granskande artiklar av tidningen valt att säga ifrån offentligt. Frida Stranne, Atilla Yoldas, Irena Pozar, Katarina Wennstam, Isobel Hadley-Kamptz och Cissi Wallin har i sina sociala medier delat ett öppet brev till Expressen där de kräver att mer görs för att ändra den arbetsmiljö som nu står med rampljuset riktat mot sig.
– Vi kommer skicka det här brevet internt också, men det är viktigt att också markera utåt och visa sitt ställningstagande, säger Cissi Wallin.
Läs Dagens ETC:s granskning: Vittnesmålen från Expressen: Skräck, stress och sexism
Efter Dagens ETC:s första artikel, om den interna utredningen kring anklagelserna mot en högt uppsatt chef på Expressen, så försökte Cissi Wallin själv undersöka om det här var ett systematiskt fel. Få ville prata. Mest var det andra- och tredjehandskällor. Hon pratade med Expressen och delade information på sociala medier, men upplevde att det var svårt att gå vidare.
Sedan följde ytterligare avslöjanden. Dagens ETC kunde berätta att fler var drabbade och att problemen kunde spåras till nutid.
– Vi som har initierat det här brevet har lite suttit och väntat i båten. Vi har haft koll på om det kommer fler uppgifter, vad cheferna säger och haft interna samtal på Expressen, säger Cissi Wallin.
Nu skriver de i det öppna brevet att de finner det avgörande att ledningen på Expressen tar ett tydligare avstånd till gamla unkna strukturer, maktmissbruk och övergrepp.
Hur ser du på Expressens respons på det som kommit fram i granskningarna?
– Jag var ju kritisk redan för tre veckor sen, både internt och externt, att man var så tvärsäker i sitt bemötande när man mer eller mindre påstod att det här bara var falska anklagelser, säger Cissi Wallin.
I sitt öppna brev så kräver de frilansande skribenterna att Expressen anlitar en extern aktör att göra en objektiv och omfattande internutredning av arbetsmiljön, där personer får prata med utredare som ställer frågor. De vill även se en handlingsplan för hur man på allvar ska ta tag i problemen.
Vid lunchtid på fredagen skriver Journalisten att Expressens chefredaktör Klas Granström berättar att en ny fördjupad medarbetarundersökning ska göras av ett externt företag, och att det motiverar en ny och fördjupad arbetsmiljöenkät.
– Jag tycker det är otillräckligt att göra ännu en enkät, nu måste man visa att man tar detta på så pass stort allvar att man genomför en ordentlig internutredning, såsom den vi föreslår, säger Cissi Wallin.
Vad tänker du kring att Expressen har efterforskat visselblåsare och senare avskedade Frida Sundkvist?
– Jag tycker det är ett skolboksexempel på hur man inte ska hantera en visselblåsare. Men det är klassiskt att den som påtalar någonting blir problemet och ses som bråkig, säger Cissi Wallin.
Vad skulle behöva komma fram om Expressen för att du själv skulle välja att sluta skriva för tidningen?
– Jag har tänkt mycket på det där och pratat med andra frilansare, framför allt kvinnor. De har ju anlitat oss för att vi vi har en feministisk profil och hög svansföring i de frågorna. Det känns viktigt för mig att jag inte används i något pinkwashing-syfte. Men också: Varför ska kvinnor som inte anklagats för något hoppa av och männen vara kvar? Då förändras ingenting. Det är bättre att kvinnorna som är på Expressen och gör ett bra jobb är kvar på tidningen, säger hon.
Hur känns det att sitta som frilansande skribent med en feministisk profil när det här kommer fram om tidningen som man skriver för?
– Det känns jättedålig så klart. Vi är ändå deras profiler. Men samtidigt kan man ändå i ett första steg solidarisera med de här personerna som kanske inte har samma möjlighet att påverka och ge Expressen en chans att aktivt förbättra det här. Gör de inte det, då kommer jag i alla fall inte vara kvar på Expressen.
Öppet brev till Expressens ledning och ägare.
Vi som skriver under det här brevet förknippas på olika sätt och i olika omfattning med Expressen och bidrar återkommande med våra namn och kunskaper till tidningens framgångar. För oss är det både angeläget och helt avgörande att ledningen nu tar ett tydligare avstånd från och utlovar krafttag mot gamla unkna strukturer, maktmissbruk och rena övergrepp.
Under senaste veckorna har vi kunnat följa medierapporteringen om arbetsmiljön på Expressen - nu senast i en granskning gjord av Dagens ETC där ett 40-tal källor vittnar om en alarmerande dålig internkultur. Få av oss har känt igen oss, eftersom nästan ingen av oss jobbat på plats och den här typen av problem främst drabbar personer i beroendeställning. Men vi vet att de sunkiga jargonger, ojämställda strukturer och mer allvarliga händelser som #Metoo synliggjort inte försvinner på några få år och framför allt inte av några enstaka insatser på en arbetsplats. Ledningens undflyende uttalanden bekymrar oss därför.
Även om en stor del av det som nu beskrivs går bakåt i tiden behövs en betydligt större lyhördhet och självrannsakan kring hur situationen ser ut idag. Vi vill därför uppmana Expressens ledning och ägare att snarast möjligt vidta följande åtgärder:
Anlita en extern aktör, med god kunskap om ojämställdhetens olika uttrycksformer, för att utföra en omfattande internutredning av arbetsmiljön på Expressen. Medarbetare måste genom löfte om anonymitet ges möjlighet att berätta om sina upplevelser och eventuella utsatthet på arbetsplatsen. Detta behöver kompletteras med analyser av könsfördelning avseende plats och prioriteringar på sajt, prestigefyllda upppddrag/ reportage och hur man använder experter m.m. - samt en genomlysning av hur Expressen förhåller sig till genusaspekter i sina olika reportage; vad man skriver om och hur.
Utifrån dessa analyser upprätta en handlingsplan för hur man aktivt och på allvar framåt ska ta tag i unkna jargonger och gamla strukturer som på olika sätt fortfarande idag bidrar till ojämlika arbetsvillkor mellan män och kvinnor. Handlingsplanen bör också belysa vikten av att lyssna på visselblåsare och aktivt motarbeta en tystnadskultur.
Med stor förhoppning om förändring och förbättring.
Atilla Yoldaz, Cissi Wallin, Frida Stranne, Irena Pozar, Isobel Hadley-Kamptz, Katarina Wennstam
Jesper Wallén
Text