Tillströmningen har varit enorm det senaste året. Den Londonbaserade prenumerationssajten har nu över 80 miljoner användare och en miljon innehållsskapare. ”Amateur”, amatör, är en av de mest populära kategorierna på världens porrsajter. Pornografi som är, eller framställs som, hemmagjord. Och det är Onlyfans fullt av.
En som hoppat på tåget är 27-åriga Linnéa Johansson. Hon möter ETC hemma i sin lägenhet i Östersund, klädd i en röd morgonrock och med en sminkning som för tankarna till klassisk burlesque. Svart, kattlik eyeliner och röda läppar. Hon definierar sig som exhibitionist.
I det lilla specialinredda rummet med röda tyger och egengjorda erotiska konstverk på väggarna interagerar den före detta juridikstudenten med sina ”fans” över nätet. Ibland skriver hon en erotisk novell till dem. Ibland onanerar hon framför webbkameran efter tittarnas direktiv. Vissa vill bara småprata.
Linnéa gör det dels för sin sexuella utlevnad. Men också för att hon vill påverka samhällsnormer och utöva det hon beskriver som sin konstnärliga verksamhet.
– Det jag får ut av det är att jag får vara mig själv och kan utöva min konst. Jag har turen att min konstform råkar vara populär. Sex är populärt. Jag har förvandlat mitt intresse till en inkomstkälla. Det är också en kritik mot det vanliga löneslaveriet. Tvånget att man från dag ett ska kämpa för att bli ”anställningsbar”, passa in och ”bli något”, som att man inte redan är det.
Hon ifrågasätter samhällets syn på sex och det hon kallar sexarbete.
– Jag förstår inte logiken i att alla har sex men att man inte får visa det. Hur gör det någon till en sämre människa? Eller en sämre kollega eller mamma? Det har blivit ett ställningstagande från min sida att fortsätta dela bilder och filmer på mig själv.
Innehållsskaparna på Onlyfans laddar upp material på sajten och bestämmer själva sin prenumerationskostnad, vanligtvis mellan fem och 20 dollar i månaden. Men det finns också möjlighet att tjäna upp till 100 dollar i dricks från respektive fan. I utbyte får fansen ta del av kreatörens egna material. Onlyfans försöker till synes tona ner porrstämpeln. De lyfter gärna användare vars innehåll nischar sig mot träningstips, musik eller onlinespel snarare än naken hud. När Beyonce rappade ”on that demon time, she might start an Onlyfans” i Megan Thee Stallions hit ”Savage”, var sajtens tyngd inom populärkulturen omöjlig att bortse från.
Dessutom har man lyckats locka till sig stjärnor som rapartisten Cardi B och skådespelaren Bella Thorne, vilket gjort att sajten fått en mer allmänt accepterad status. Thorne, som bland annat är känd från Disney Channel och tv-serien, med det i sammanhanget lätt ironiska namnet, ”Dirty, sexy money”, skapade stora rubriker när hon under sitt första dygn på Onlyfans drog in en miljon dollar. Trots att hon inte la upp något naket eller pornografiskt innehåll. Det fick sajtens reguljära användare att rasa, eftersom de upplever att Bella Thorne exploaterar deras arbete.
Oavsett vad sajten själv vill profilera så är porren dess signum. Spektret sträcker sig från en sexig selfie till avancerade sexscener. Det mesta som är lagligt och inte riskerar att skada någon fysiskt är tillåtet. Majoriteten av kreatörerna är kvinnor, men även män och icke-binära säljer sexuellt material på sajten.
Linnéa Johansson startade sitt konto i juli 2020 och hon är på god väg att kunna försörja sig på onlineporr. Redan i tonåren fann hon spänning i att sexchatta över webbkamera med okända män. Hon slets mellan samhällets tabubeläggning och sitt eget intresse för sex och exhibitionism, och valde tidigt att gå sin egen väg. I vuxen ålder insåg hon att det är möjligt att försörja sig på sexarbete online och började gradvis se sig om efter ett passande forum. När pandemin slog till i våras var timingen optimal. Efterfrågan på amatörporr sköt i höjden och arbete hemifrån blev det nya normala. Linnéa Johansson la upp sina första bilder på Onlyfans med en förhoppning om att kunna tjäna ett par tusenlappar i månaden på sina BDSM-inspirerade filmer, bilder och sexchattar.
Som mest har Linnéa Johansson haft 40 betalade fans åt gången. De är främst, men inte enbart, män som kommer från USA, Latinamerika och Europa. Många är svenskar. Till en början satte hon priset åtta dollar i månaden, men resonerade snart som så att hennes nischade material var värt 14 dollar i månaden. Hon försöker uppdatera sin sida åtminstone en gång om dagen. Målet är inte att bli rik, men att kunna försörja sig. Hon siktar på en nettoinkomst på runt 14 000 kronor i månaden. Mediananvändaren på Onlyfans tjänar motsvarande omkring 1 500 kronor i månaden. Men då är inte dricks inräknat.
Linnéa Johansson valde nyligen att sluta jobba inom hemtjänsten och istället satsa fullt ut på pornografin. Hon drar paralleller mellan sitt tidigare jobb och sin nuvarande sysselsättning.
– Folk vill ha någon att umgås med. En del vill få sina fetischer och fantasier sedda. Vissa vill ha den mänskliga interaktionen. Jag kan se likheter mellan uppfyllandet av behov för vårdtagare inom hemtjänsten med uppfyllande av sexuella behov. För mig kan man berätta om sina fantasier, oavsett om jag delar dem eller inte. Jag kommer att finnas där för att prata med dem. Mitt konto ska vara ett ”safe space” för de som tittar.
En slags relation uppstår mellan Linnéa Johansson och de prenumeranter som är inne på hennes sida och kommenterar och chattar. Hon är ofta normkritisk när hon interagerar med dem, något hon tagit med sig från studierna i bland annat kulturvetenskap.
– Jag tar ställning mot normer som exempelvis orgasmfokus och jag kan berätta för dem om vardagliga eller problematiska saker som kan höra sex till.
Hon menar att de flesta är väldigt trevliga och tycks bry sig om henne. Vid ett enstaka tillfälle har hon råkat ut för en obehaglig person som kallade henne nedvärderande saker. Men alla användare har naturligtvis inte samma förutsättningar eller intentioner med verksamheten som Linnéa.
– Det finns tusen olika anledningar till att folk skaffar ett konto på Onlyfans. Vissa gör det för att de behöver tjäna snabba pengar till sin försörjning. Andra gör det för att de inte har trivts med något annat yrke, säger hon.
Sajten kan användas som en väg till snabba pengar och uppmärksamhet. Kritiker menar att plattformen riskerar att pressa kvinnor att tänja på sina gränser och exponera sig mer än de först tänkt. De riskerar också att förlora kontrollen över sitt material.
Olga Persson är förbundsordförande på Unizon, en paraplyorganisation för kvinnojourer specialiserade på sexuella övergrepp. Utan att syfta på Linnéa och hennes situation specifikt menar hon att Onlyfans är samma gamla porrindustri som förtryckt kvinnor i åratal – bara under ny täckmantel.
– Sajter, appar och olika forum som beskrivs som ”amatörer som producerar och styr sitt eget material” är ofta en del av en större porrindustri. De största porrsajterna i världen har till exempel avdelningar för amatörer. Det är dessutom omöjligt att kontrollera var bilder och filmer hamnar när de är spridda på nätet och de kan dyka upp var som helst. Samtidigt som ägaren till sajten där filmer och bilder publiceras tjänar pengar på det på något sätt.
Hon känner inte till att Unizon har hanterat ärenden kopplade till dem specifikt. Däremot menar hon att allt fler kvinnor utsatts för olika typer av digitala övergrepp i pandemins spår.
– Det kan handla om att det sprids intima filmer och bilder av kvinnor på nätet mot deras vilja och bortom deras kontroll. Obehöriga kan exempelvis ladda upp materialet på andra internationella porrsajter. Många lever med rädslan att de aldrig kommer att få bort materialet helt och hållet.
Hon drar paralleller till Onlyfans och att man på samma sätt riskerar att tappa kontroll över sina bilder och filmer genom plattformen.
Linnéa Johansson håller med om att det finns risker med sajten som kan leda till både upphovsrättsliga problem och kränkningar.
– Samtidigt ifrågasätter jag om det inte ligger ett ansvar på samhället att inte stigmatisera detta? Jag tycker det blir fel att individer ska begränsa sina liv av rädsla för att andra ska göra dem illa, istället för att tala om vikten av att inte begå brott eller olovligen sprida material. Men visst finns det alltid en risk med att lägga ut material på internet, oavsett om det är en selfie skickad till en kärlekspartner eller sexuellt material mot betalning.
Onlyfans är just nu den 204:e mest besökta webbsidan i USA. Sajten grundades år 2016 av den brittiske entreprenören Tim Stokely. Trots att han håller sig undan rampljuset är det ingen hemlighet att Onlyfans har gjort honom till multimiljonär. Nu ägs sajten av företaget Fenix International Limited, där den amerikansk-ukrainske porrentreprenören Leonid Radvinsky står som främsta ägare. Stokely sitter dock fortfarande på vd-posten. Sajten betalar nu enligt uppgift ut över en miljard svenska kronor per månad till sina kreatörer. Aktörerna bakom sajten behåller 20 procent av intäkterna. Linnéa Johansson tycker att fördelningen är rimlig, men att företaget borde underlätta för sina innehållsskapare att kunna marknadsföra sig.
För att tjäna pengar på Onlyfans måste användaren vara över 18 år och verifiera det genom att skicka in bilder på sitt id-kort. Att få in pengarna via plattformen är enkelt men skattefrågan är inte helt uppenbar för svenska användare. En representant från Skatteverkets presstjänst säger sig inte ha kännedom om den här plattformen specifikt, men menar att inkomsterna bör beskattas som näringsverksamhet eller inkomst av tjänst. Skattefrågan är med andra ord varje enskild användares ansvar.
Författaren och journalisten Caroline Engvall är specialiserad på sexualbrott på nätet, främst mot unga kvinnor. Hon menar att sajter som Onlyfans har tre tydliga komponenter som kan locka in människor i en destruktiv spiral som i värsta fall kan leda till utpressning och övergrepp.
– Studier över vad som kan leda in i ett sexuellt risktagande visar att det ofta handlar om att man söker en identitet, bekräftelse och ersättning. Den här sajten erbjuder alla tre delar.
Caroline Engvall har ägnat mycket tid åt undercover-arbete på nätet, då hon har utgett sig för att vara en sårbar ung tjej. Dock i andra forum än Onlyfans.
– Det är enorm aktivitet bland förövare och de ligger hela tiden steget före för att hitta nya metoder för att locka både barn och vuxna till sig. De har en näsa för sårbarhet och bekräftelsebehov. Och en sajt som Onlyfans talar just till bekräftelsebehovet. Personerna som finns bakom skärmen kan vara väldigt manipulativa.
Linnéa Johansson håller med om att sajter som Onlyfans inte är för alla. Hon menar att den som vill börja skapa innehåll bör ha god självkännedom och på förhand göra en plan för vad man vill och inte vill göra.
– Man kan minska risken att råka illa ut genom att skaffa sig en trygg gemenskap med andra sexarbetare eller i sin vänkrets som kan stötta en. Sedan bör man fundera över varför man vill starta ett konto och väga fördelarna mot nackdelarna, säger hon.
Det är inte första gången en sajt dyker upp, där medlemmar betalar för lättklätt material på en community-baserad webbsida. I mitten av 00-talet lanserades sajten Suicide Girls, där besökare betalar för pinup-inspirerade bilder. Modellerna betalas i dagsläget 500 dollar per fotosession, medan aktörerna kammar hem medlemsintäkterna. Webbplatsen hamnade år 2005 i klinch med det amerikanska justitiedepartementet som ansåg att bilder som föreställde bondage och fejkat blod var obscena och sajten tvingades till en tamare framtoning. Den lever än i dag och har drygt sex miljoner medlemmar och innehåller numera även hårdporr vid sidan om de mer traditionella pinupputviken.
Onlyfans-grundaren Tim Stokely ligger även bakom föregångare till sajten. Han inledde sin porrentreprenöriella bana med Glamworship, en fetischsajt inriktad på så kallad ”finansiell dominering”. Där betalar besökarna, precis som på Onlyfans, kreatörerna för att få sina sexuella behov tillfredsställda online. Själva fetischen går ut på att en man, en så kallad ”pay pig”, överöser en dominant kvinna, ”money mistress” eller ”findomme”, med pengar och gåvor utan att få något tillbaka. Den sexuella njutningen ligger i förnedringen.
Olga Persson på Unizon tror att vi kommer att få se mer av den här typen av verksamheter i framtiden.
– Under pandemin kommer många kvinnor att vara arbetslösa och ekonomiskt pressade. Det finns många män som vill betala för sådant här material och marknaden för kvinnors kroppar är enorm.
Linnéa Johansson vittnar om en stöttande atmosfär bland plattformens användare. I externa Facebookgrupper samlas kvinnor för att utbyta råd.
– Det är mycket ”you go girl” och kroppspositivism. Om någon är osäker på om den ska lägga upp bilder eftersom den exempelvis är ”plus size”, alltså lite större, eller har en annorlunda stil, får den personen uppmuntrande kommentarer. Det finns ett genuint stöttande, säger hon.
Det är även vanligt med samarbeten tjejerna emellan där man byter bilder eller fotograferar sig tillsammans. Samtidigt ser Linnéa Johansson exempel på användare som lockar in prenumeranter med löfte om porr som inte existerar bakom deras betalvägg. Fansen kan nämligen inte ta del av innehållet innan de betalat för en prenumeration.
Linnéa Johanssons resonemang handlar om att hon inte vill leva ett liv begränsat av konventioner. Hon har flera partners och vänner som stöttar hennes livsval och hon menar att om en framtida arbetsgivare inte vill anställa henne på grund av hennes bakgrund, så vill hon heller inte ha det jobbet.
– Så här långt har jag inte ångrat någonting jag gjort i mitt liv. Och jag vill inte leva mitt liv utifrån vad som potentiellt kan hända om 20 år. Jag vill snarare försöka förändra samhället och visa att man kan vara en respektabel människa trots att man har sex. De flesta är faktiskt respektabla människor trots att de har sex. Respekt och integritet handlar om att stå upp för sig själv och sina värderingar, inte om hur öppen man är med sitt sexliv.
PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.