ETC Malmö har i flera artiklar berättat att över 40 procent av de före detta barn- och fosterhemsbarnen som sökt ersättning från staten fått avslag. Vi har gått igenom ett hundratal beslut från Ersättningsnämnden och bland annat visat att flera sökande blivit utan ersättning för att de inte kunnat visa att deras fosterföräldrar känt till övergrepp de utsatts för.

I onsdags skickade 81 forskare och experter en skrivelse till regeringen och riksdagen med hänvisning till ETC Malmös artiklar (läs dem här). De ger flickan som våldtogs fem-sex gånger av en inneboende i fosterhemmet som ett exempel.

Experterna skriver:

”Är detta att värna ett barnperspektiv: att bortse från det som skett om det kan antas att vuxenvärlden inte kände till det?”

”Allvarlig kränkning”

Barnläkaren Lars H Gustafsson är en av alla som undertecknat skrivelsen. Han var expert i Upprättelseutredningen som hade som uppgift att formulera ett förslag på hur upprättelseprocessen skulle se ut.

– Det är ingen tvekan om att det skett en glidning från vad vi föreslog och till propositionstexten, skriver Lars H Gustafsson, som befinner sig utomlands, i ett mejl till ETC Malmö.

Han hävdar att begreppen ”av allvarlig art” och ”i samband med vården” förändrats. I skrivelsen till politikerna går han och övriga experter igenom hur barnperspektivet försvunnit på punkt efter punkt i den lagtext som nu ligger till grund för Ersättningsnämndens arbete. De visar också att tolkningen om att fosterföräldrarna måste ha känt till övergreppen inte har stöd i Upprättelseutredningens förslag.

Lars H Gustafsson hoppas att politikerna nu tar sitt ansvar.

– Något har blivit alldeles fel. Om inte det här rättas till kommer hela upprättelseprocessen i fara och riskerar att ses som ännu en allvarlig kränkning från samhällets sida.

Nämnden kallad till utfrågning

I dag torsdag är också Ersättningsnämnden kallad till Socialutskottet för en utfrågning om de många avslagen. Socialutskottets ordförande Anders W Jonsson (C) har inte tid att svara på ETC Malmös frågor inför mötet men S-representanten Christer Engelhardt säger att utskottet nåtts av kritiken och vill höra Ersättningsnämndens syn på saken.

– Det är många som hört av sig till mig och sagt att det saknas en mänsklig individuell bedömning och att de upplever mötet med Ersättningsnämnden som ett förhör, säger han.

Han öppnar för att de sökande borde få rätt till ett juridiskt ombud när de träffar nämnden.

– I alla juridiska sammanhang underlättar det att ha någon med sig med den kompetensen, nu i efterhand kan jag tycka att det är något vi borde tänkt på. Ett ombud är en service som samhället skulle kunna stå för, säger han.

Finns det möjligheter att ändra på upprättelseprocessen nu?

– Det är svårt att svara på, ska vi ta det via riksdagen kommer det ta tid. Det är egentligen en fråga för departementet.

Vad kan Socialdemokraterna göra?

– Som enskilt parti kan vi resonera om hur vi skulle kunna hantera den här processen bättre. Jag tror att ansökningstiden för ersättningar kommer dra ut på tiden och vi kommer hinna passera ett val. Samtidigt vill jag inte säga någonting som kan uppfattas som ett löfte, man måste handskas varsamt med den här gruppen människor.