Vetenskapsakademien har rekommenderat att barn från tolv år och uppåt ska vaccineras för att begränsa smittspridningen, något som professor Agnes Wold reagerar kraftigt mot:

– Sjukvårdslagen och sjuk­vårdens prioriterignsordning ger inte något utrymme för att ge personer behandling, inklusive vaccination, för någon annans skull än deras egen. Man kan alltså inte vaccinera barn för att man vill skydda vuxna från smitta. Ska barn vaccineras ska det vara för deras egen skull. 

Folkhälsomyndigheten håller på att sammanställa forskningen för att kunna komma med en rekommendation, säger Anders Tegnell – men det är ännu oklart när man är färdig med det arbetet.

Ofullständig kunskap

Ett av problemen är att kunskapen om hur barn påverkas av vaccinering är ofullständig bland annat eftersom det hittills bara skett i begränsad skala.

– Det finns aldrig tillräcklig kunskap, säger Ali Mirazimi på Karolinska institutet.

– Vi vet att vaccinet fungerar väldigt bra som skydd från svår sjukdom, men vi vet också att inte många barn drabbas av svår sjukdom vilket gör att det handlar om en balans mellan nytta och risk.

– Vi vet ännu inte hur det ser ut på lång sikt, även om hittills kända biverkningar är milda. Vi vet inte heller hur postcovid slår mot barn. Men visst finns det en nytta i att vaccinera barn mot covid. Det gäller dock att inte blanda ihop frågan om samhällsspridning med nyttan för individen.

Inte försumbar risk

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, menar dock att det är klarlagt att vaccinering är till nytta för barn:

– Risken för barn att få allvarlig sjukdom av covid är långt ifrån försumbar samtidigt som biverkningsrisken är mycket liten, säger han till Dagens ETC.

– Detta gör att man också måste ta ställning till samhällsspridningen. Vaccinering av barn fungerar positivt både vad gäller individuell nytta och mot spridningen av sjukdomen.

– Jag är dessutom övertygad om att gränsen tolv år kommer att flyttas neråt, det finns inget som tyder på att yngre barn skulle riskera andra biverkningar. Att risken för att få en allvarlig covid för barn är liten är inget argument – vi ger andra vaccin till barn där riskerna att de ska bli sjuka är ännu mindre.

Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare framhåller att tillgången på vaccin inte är ett problem idag:

– Vid varje givet tillfälle har vi en miljon doser i Sverige och vi kan lätt få fler en vecka senare. Europeiska läkemedelsverket har dessutom godkänt vaccinet för barn från tolv år så ett godkännande finns och det används för barn i praktiskt taget alla europeiska länder. EU har dessutom tecknat avtal för ett så stort antal vaccindoser att det räcker till mer än hela befolkningen, inklusive barn.

– Vi kan redan före jul vänta ett godkännande för covidvaccin avsett för barn i åldrarna sex till elva. Det pågår också försök med ett modifierat vaccin för barn i åldrarna två till fem år och också för nyfödda.

Kan drabbas av postcovid

De vaccin som är aktuella kommer från Pfizer BioNTech och från Moderna, som har samma strategi när det gäller vacciner för barn.

Även om alla i debatten säger att man måste skilja mellan nyttan för individen och samhällsspridningen påverkas ställningstagandena av att världen är inne i en pandemi och att det också finns ett intresse att trycka ned smittan av samhällsekonomiska skäl.

Ali Mirazimi tar också upp att det finns risker för att ett ovaccinerat barn smittar sin mormor som kan drabbas mycket hårt, något som Björn Olsen understryker.

Även om bara ett barn på miljonen som smittats av covid avlider så finns risker för all­varliga konsekvenser. En av dem är hjärtmuskelinflammation, något som enligt Barn­läkarföreningen drabbat cirka 275 barn i Sverige.

Postcovid är också en i hög grad okänd risk, när det gäller barn vet man praktiskt taget ingenting av konsekvenserna. Men det kan sannolikt bli en mycket stor påverkan och under mycket lång tid  för ett barn som får postcovid.

Vaccinera fler vuxna först

Agnes Wold påpekar att det har gått ganska kort tid sedan man började vaccinera barn och ju längre tid som går desto mer säker kan man vara på att riskerna med vaccinet är nära noll, även för barn. För vuxna har vi sådana data, eftersom vi vaccinerat i snart ett år och en miljard människor:

– Det viktigaste är att man nu ser till att vaccinera alla de medelålders män i förorterna som av olika skäl inte har vaccinerat sig. Ibland känns det som om man bestämmer sig för att vaccinera barn när man inte kommer åt de vuxna.

– Detta är en för viktig fråga för att den ska avgöras av folk som tycker olika saker. Jag har fullt förtroende för Folkhälso­myndigheten som prövar frågan. Där finns kompetensen och specialister som är vana vid att på alla plan bedöma effekterna av vaccineringar.

Torbjörn Tännsjö är professor i praktisk filosofi och i medicinsk etik:

– Detta är ingen lätt fråga även om jag menar att nyttan överväger och att alla borde ­vaccineras. Det är problematiskt att barn som vaccineras inte ­själva får bestämma utan utsätts för det genom att föräldrarna avgör. Men samhällsaspekten är också moraliskt intressant.

– Själv undrar jag mest varför inte alla helt enkelt kallas till vaccinering och om tiden inte passar får man ändra den. Då tar man initiativet från individen och det har givit mycket goda resultat när det gäller olika typer av screening, till exempel för bröstcancer.