Det hindrar inte Hans Blix. För sextio år sedan fick han sitt första jobb på UD, för tjugo år sedan blev han världskändis som chef för FN:s vapeninspektörer. Då gick han emot den amerikanska supermakten och meddelade att man inte hittade några irakiska massförstörelse­vapen. När kriget i Ukraina nu släcker liv och trasar sönder städer drar han en lans för den diplomati han tjänat större delen av sitt 93-åriga liv.

Han understryker vikten av att begripa. Inte förstå, men begripa, inskärper han.

– Vill man göra något åt det här måste man försöka begripa vad som skrämmer den ryska regimen och vad som leder dem till att bli så aggressiva, säger Hans Blix.

I debatten är det gott om spekulationer om Putins drivkrafter, men mer skralt på analys, anser han.

– Många säger att det är uppenbart att man vill återupprätta ett Storryssland. Jag håller med om att det finns en hel del hos Putin som tyder på nostalgi. Men därifrån till att dra slutsatsen att de skulle vara på väg till Polen, Ungern och andra gamla satellitstater är ett stort hopp, säger Hans Blix.

Snarare handlar det om att Putinregimen till varje pris vill undvika att omslutas av Nato­länder, menar han. Den ryska rädslan för Natotrupper inpå knuten må vara obefogad. Men om man hade tagit hänsyn till den hade kanske dagens blodiga krig kunnat undvikas, menar Hans Blix. 

Han pekar på att Ryssland anföll Georgien 2008 efter att USA pressat på för att både Georgien och Ukraina skulle Natoanslutas. Tyskland och Frankrike hade då hållit emot en omedelbar utvidgning av alliansen, men de bägge forna Sovjetrepublikerna utlovades medlemskap på sikt. 

2014 talade den ukrainska regeringen fortfarande om Natomedlemskap, när Ryssland annekterade Krim och eldade på de pro-ryska rebellerna i östra Ukraina.

Det ryska agerandet fram till invasionen är därmed oförsvarligt, men begripligt, enligt Hans Blix. Det som sker den 24 februari i år när ryska trupper går till anfall uppfattar han däremot som irrationellt.

– Om Ukraina skulle omslutas av den ryska modersfamnen är vägen knappast att skjuta på dem, säger Hans Blix.

Natos kärnvapen

Nu kokar Natodebatten även i Sverige. I veckan satte stats­minister Magdalena Andersson ned foten – för tillfället. Ett svenskt medlemsskap i Nato här och nu skulle destabilisera säkerhetsläget, enligt stats­ministern. Men när hon dagen därpå fick frågan om dörren var stängd för gott var svaret: ”Absolut inte”.

Den forne S-politikern och diplomaten Pierre Schori tvekar däremot inte. Sverige ska hålla sig utanför Nato. Deras kärn­vapen är skäl nog, anser han. 

– Vi har fördelen att vara alliansfria och kan ta initiativ som inte är krigiska. Då ska vi inte gå in i en kärnvapenallians, säger Pierre Schori.

Under Olof Palmes sista fyra år som statsminister var Pierre Schori kabinettssekreterare på UD. Sveriges arbete för kärn­vapennedrustning då var betydelsefullt, är han övertygad om. Att bidra till avspänning borde återigen vara Sveriges uppgift, anser han.

– Det behövs alltid oberoende nationer som värnar freden. Det visar historien.

Det ökade stödet för Nato i opinionen är en reaktion på Putins hot, menar Pierre Schori. Men det gäller att lyfta blicken, menar han.

– Samtidigt som man nästan förgås när man ser vad som händer i Ukraina måste man ha en tanke om vad som kommer efter detta. Vill man ha ett framtida Europa med en alleuropeisk fredsordning eller fortsätta satsa på militärallianser som står emot varandra i block? säger Pierre Schori. 

Hans Blix håller med, Sverige ska inte in i Nato. Och han står fast vid att Ukraina bör vara redo att utlova fortsatt alliansfrihet i en förhandling med Ryssland. 

Är inte det en undfallen ­inställning mot Putin?

– Finland har en lång gräns med Ryssland, har varit i krig med dem och har svåra erfarenheter av det. Ändå har man kunnat leva i en ganska god relation med grannlandet samtidigt som man varit fullvärdig medlem i EU. Det tycker jag skulle vara ett ideal för Ukraina på sikt, säger Hans Blix.

Avspänning måste inte betyda förnedring, argumenterar Hans Blix. Samtidigt – det är mycket begärt att Ukraina nu ska säga att man klarar sig utan Nato, konstaterar han.

– När man är utsatt för en fiende är det nog svårt att säga att man inte längre vill ha utländska styrkor. Det skulle ha gjorts för länge sedan. För Sverige kan det vara en lärdom när man nu diskuterar Nato­medlemskap, säger Hans Blix.

Finns inga snabba lösningar

Ryssland bombar ukrainska barnsjukhus. Inte konstigt att ropen på kraftfulla, resoluta motåtgärder ljuder i debatten, konstaterar Lisa Hultman, professor i freds- och konflikt­vetenskap. Likafullt ser hon goda skäl att mana till besinning och tålamod. Snabba lösningar är en önskedröm, anser hon.

– Faktum är att det finns väldigt få reella alternativ som skulle förbättra situationen, säger Lisa Hultman.

Ukraina vädjar nu till Nato om att upprätta en flygförbudszon över Ukraina för att kunna freda sig från det ryska flygvapnet. Men det ser Lisa Hultman som ett exempel på en åtgärd som skulle förvärra situationen ytterligare.

– För att upprätthålla en flygförbudszon krävs att man är beredd att skjuta ner ryska plan och då är Nato i krig med Ryssland, säger hon.

Ryssland kan sannolikt inte segra, enligt Lisa Hultman. Ta kontroll kanske, tack vare militär överlägsenhet. Men inte behålla den i ett land där man har folket emot sig. Alltså krävs i slutändan en politisk lösning, menar hon. Den ska omvärlden bädda för så gott man bara kan genom att söka efter de sanktioner som så effektivt som möjligt slår mot eliten och stärka det inhemska motståndet.

– Det är ett väldigt kostsamt uppdrag Ryssland tagit på sig med det här anfallet. Genom påtryckningar kan kostnaderna öka ytterligare och vid någon punkt kan man hoppas att det blir så smärtsamt att Ryssland ändrar sin hårda inställning och inte längre bara ser militära lösningar, säger Lisa Hultman.

Hans Blix konstaterar: Det är motvind för tankar om avspänning. Tonläget är högt i debatten.

– Drevet går. Inte bara från militärer, utan många av mina gamla diplomatiska vänner deltar också i det. Jag förstår dem, men jag tycker inte att de har rätt.