Allt yngre barn skjuter, spränger, dödar och dödas och allt oftare är dåden riktade inte bara mot medlemmar i kriminella nätverk, utan också mot deras familjer och närstående.

Sammanlagt genomfördes 496 våldsdåd i form av skjutningar och sprängningar under 2023, vilket gör det till det värsta året sedan polisen började mäta 2018. 

Vad behöver man göra för att 2024 inte ska bli ännu värre?

Polischefen: Stå fast i våra beslut

En av de städer som drabbats hårt av det eskalerande våldet är Norrköping, där antalet skjutningar dubblerades under 2023 jämfört med 2022. 

Men att vända utvecklingen redan till 2024 kan bli svårt. Det är nämligen framför allt är ett långsiktigt arbete som behövs, enligt lokalpolisområdeschef Frida Braf. 

– Det gäller exempelvis att bryta nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk. Och det gör vi i samverkan med socialtjänst, skola, församlingar och föreningar. 

Man genomför även insatser mot de kriminellas näringslivsverksamhet, exempelvis genom samarbete med Försäkringskassan, Kronofogden och kommunen.

Under året har polisen behövt bli bättre på att flytta resurser dit de behövs, och dela information mellan regioner.

– Kriminaliteten är mer rörlig nu än vad den varit tidigare och det kräver att vi också utvecklar vårt system för att överföra information kring individer som rör sig runt om i Sverige.

Vilka åtgärder kommer inte att fungera?

– Inget jag kan säga på rak arm. Men det som är viktigt är att vi vidtar åtgärder som vi kan jobba med långsiktigt och att vi kanske inte ändrar riktning utan vågar ligga kvar i de beslut som vi har fattat kring åtgärder som vi ska vidta. För att det kommer krävas arbete i samverkan med andra myndigheter under en lång tid. 

Frida Braf hoppas att 2024 blir bättre än 2023, men hon kan inte svara på när de vidtagna åtgärderna kommer att få effekt.

Rektorn: Måste hålla kvar eleverna

På Bredängsskolan i Stockholm lyckades man för några år sedan öka andelen elever som gick ut med behörighet till gymnasiet, från omkring 40 procent till upp emot 90. 

Att eleverna lyckas i skolan menar rektor Anna Hoffsten är viktigt för att skolan ska kunna hjälpa till i kampen mot gängkriminaliteten och det grova våldet.

– Man säger att man måste stoppa nyrekryteringen. Vår roll är att få barnen att stanna i skolan.

Men på grund av nedskärningar tvingades Bredängsskolan i våras ta bort elva tjänster. Bland annat elevassistenter och specialpedagoger fick sluta, alltså just de resurser som kan fungera som stöd för barn som riskerar att inte klara skolan. 

Känns inte som att man satsar på skolan, men det är det vi måste göra.

Nu har behörighetssiffrorna börjat sjunka igen. 

– Det är förskräckligt. Det känns inte som att man satsar på skolan, men det är det vi måste göra. 

Flickorna glöms bort – ”far ohyggligt illa”

Anna Hoffsten skulle också vilja se fler insatser för att hjälpa flickor. Hon upplever att det finns mer stöd när man larmar om en pojke.

– Men flickorna, jag vet inte vad de har för roll i gängen, men jag ser att de far ohyggligt illa och de skaffar sig pengar på fel sätt. De är inte i skolan och det är jättesvårt att få till en insats. 

– Jag tänker att man kan inte dra ner på skolan hur långt som helst, och inte heller på Socialtjänsten.

Ändå hoppas Anna Hoffsten på att 2024 blir bättre än 2023:

– Det måste man göra, annars orkar man inte jobba med det här.

Kriminologen: Oklart vad som fungerar 

Om man ville se ett mindre våldsamt 2024 så skulle man ha agerat redan för tio år sedan. Det menar kriminologen Manne Gerell. 

Så här på kort sikt är det framför allt polisens arbete som påverkar:

– De måste gripa, häkta och lagföra rätt personer, säger han.

Men polisen har väl gripit många i år?

– Ja, de har varit ganska framgångsrika i år. Men de måste fortsätta vara det.

Men precis som lokalpolisomrdeschef Frida Braf är Manne Gerell inne på att det är de långsiktiga åtgärderna som kan påverka mest. Också han nämner att nyrekryteringen måste stoppas.

– Man måste jobba förebyggande, så att inte 2030 blir ett rekordår.

Vilka åtgärder kommer inte att fungera?

– Det är mycket. Det mesta som görs vet vi inte om det fungerar. Det kan ha positiva effekter men det kan också ha negativa effekter, eller ingen effekt alls. Vi har för lite utvärdering och forskning kring det.

I en utvärdering från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) från december 2023 blev slutsatsen att man bara kunde säga säkert att fyra slags insatser fungerar, berättar han.

Det kan gå åt vilket håll som helst.

Manne Gerell vill inte säga något om hur han tror att 2024 kommer att bli.

– Det kan gå åt vilket håll som helst. Förra året gick jag ut och sa att jag trodde att det skulle bli färre skjutningar i år, och det blev ju några färre. Men i år vågar jag inte säga något.