Stenström fick då frågan om det finns en koppling mellan kurdiska PKK och gängledaren ”den kurdiska räven”, som ligger bakom den senaste gängkriminella våldsspiralen i Stockholm.

– De här personerna är oftast mångsysslare inom sitt gebit. Terrorfinansiering och grov brottslighet har en koppling – ja. Det kan långt ifrån förklara allt, men utpressning, finansiering, vapen, knark, det finns i det här häradet, sa Natoförhandlaren.

Fick direkt mothugg

Oscar Stenströms ­kommentar plockades snabbt upp av ­regimlojala turkiska medier, som fann ännu en anledning att gå till attack mot Sverige som ett ”näste för terrorism”. Och det är förstås helt ­sensationella uppgifter, att det finns en ideologisk dimension av den svenska gäng­kriminaliteten, som i åratal blivit så omskriven och analyserad. En direktlänk mellan den svenska narkotikamarknaden och den kurdiska revolutionära rörelsen.

Men stämmer det? 

Oscar Stenström fick direkt mothugg av kritiker, som anklagade honom för att bara hitta på saker som kan behaga Turkiet och kanske påskynda den Natoprocess han själv är involverad i.

Dagens ETC har försökt få tag i underlag till Oscar Stenströms ­uttalande. Hans sekreterare har inte kunnat hjälpa, utan har hänvisat oss till statsminister Ulf Kristerssons (M) båda pressekreterare. De har svarat att de ska återkomma ”om det blir ­aktuellt”. Så har inte skett. 

Brottsförebyggande rådet släppte senast 2021 en rapport om finansiering av terrorism, men rapportens författare har inte hittat något om gängkriminalitet och PKK. Myndigheten kan inte heller hjälpa till i övrigt. 

Kriminalkommissarie ­Gunnar Appelgren är en av Polis­myndighetens mest ­profilerade gängexperter, som har överblicken gällande gäng­kriminaliteten i Stockholm. Han avböjer en intervju med hän­visning till att han ”saknar kunskap i ämnet”.

”Inga uppgifter om PKK”

Jerzy Sarnecki är professor ­emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet och ett välkänt namn i svenska medier. Han är också forskare vid Institutet för framtids­studier, där han 2018 var medförfattare av en uppmärksammad rapport som fastslog att det finns kopplingar mellan vålds­bejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.

– Dels kan samma personer förekomma i olika kretsar under olika perioder av sitt liv. Dels kan man kanske göra olika typer av brott tillsammans. Dels har de en del andra, låt oss kalla det affärer ihop. Och det är fullkomligt självklart egentligen. De kan vanligen inte göra lagliga affärer eller driva in medlemsavgifter, säger Jerzy Sarnecki till Dagens ETC.

Det finns många välkända exempel på detta. I väst­världen ägnade sig den tyska Röda armé-fraktionen regelbundet åt brottslighet. I andra delar av världen har olika gerillaorganisationer handlat med narkotika. Men PKK har aldrig dykt upp som exempel när Jerzy Sarnecki och kollegorna har forskat på saken i Sverige. 

– Det framgår inte av den forskning vi har bedrivit. Vi har inga uppgifter om PKK. 

– Organisationer som är illegala måste skaffa medel på illegalt sätt, men så vitt jag förstår så är PKK inte särskilt aktiva i Sverige. Är aktivitetsgraden låg kan det inte heller handla om särskilt stora pengar, säger Jerzy Sarnecki. 

Trolle: ”Aldrigt hört talas om”

Myndigheten Center mot våldsbejakande extremism, CVE, står under ledning av polisen Jonas Trolle. Han har inte heller hört om några kopplingar mellan PKK och organiserad brottslighet. Däremot har han sett band till våldsbejakande islamister.

– Som spaningsledare tio år bakåt i tiden såg jag ärenden där det fanns misstankar om att pengar i grovt organiserad kriminalitet gick till Nordafrika och grupper som fanns där före IS. Pengar gick dit från hasch­försäljning och annat.

– Men när det gäller specifikt PKK och att de skulle finansieras av det som pågår här, det har jag aldrig hört talas om. Man skulle kunna tänka på den här Kurdiska räven. Men det är ju bara en flåbuse som vill maximera sina vinster. Han är ju liksom ingen ideolog, enligt vad jag förstår.

 Säpo: ”Terrorfinanisering”

Flera personer Dagens ETC talat med säger att Säkerhetspolisen lär vara de enda som sitter på relevanta uppgifter, om några sådana existerar. Problemet är att myndigheten inte är särskilt generös med att dela med sig av information. 

Säpos pressekreterare Fredrik Hultgren-Friberg svarar skriftligen, helt kort, att det finns ”vissa kopplingar mellan terrorism, extremism och grov organiserad brottslighet”. Och:

”Exempel på sådana kopplingar är misstänkt ekonomisk brottslighet som penningtvätt och terrorfinansiering. Säkerhets­polisen ser dessa kopplingar även gällande den terrorklassade organisationen PKK.”

Tham: ”Ger Erdogan argument”

Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, har inte heller han någonsin stött på information som kan bekräfta Natoförhandlarens uttalande. 

– Jag vet inte varifrån Stenström fått det, om det är från Erdogan själv, från Turkiet eller från annat håll. Härigenom förstärker man ju Erdogans syn på terrorism. Men nu drar man också in att Sverige är skyldigt, genom att vi har gängkriminella, säger Henrik Tham. 

Han tycker det är anmärkningsvärt att göra ett uttalande som är så konkret, och som går rakt in i en fråga som berör Natoprocessen.

– Det ger Erdogan ytterligare ett argument. Det ger också den nuvarande regeringen ett argument för att gå hårdare fram mot gängkriminalitet, för att gå Erdogan till mötes. Så det blir en ganska soppig diskurs.

Själv tror Henrik Tham därför att Stenströms uttalande kan hänga samman med regeringens ambitioner om att införa mycket tuffare åtgärder för att bekämpa gängkriminella. 

– Kristersson började tala om gängkriminella som inhemska terrorister redan som oppositionsledare. Genom att säga att de som skjuter är inhemska terrorister, så öppnar det för en ytterst annorlunda lagstiftning. Du har ju det här med preventiv avlyssning. Och i Tidöavtalet har aviserats att de som har kontakt med ett kriminellt gäng, ska kunna straffas eller utvisas. Det finns en strukturlikhet med terroristlagstiftningen.