Händelsen toppade flera nyhetssajter i slutet av augusti. Bilderna visar flera unga män med mörka luvtröjor uppdragna så att ansiktet inte syns. De står utanför Posthotellet precis intill centralstationen i Göteborg och är omgivna av poliser. Klockan är strax efter lunch.
Det är inte ofta som medierna kan rapportera om fredssamtal bland gäster och personal i en hotellobby mitt på blanka dagen. Men enligt Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och polisens expert på kriminella gäng, är det inte ovanligt att gäng träffas för att sluta fredsavtal.
– Det är inte så unikt. Så här löser man många konflikter. Man träffas i regel på en neutral plats där man känner sig tillräckligt trygg för att försöka lösa konflikter. Det som är lite unikt här är att media har fått tag på informationen för att man träffas på ett hotell mitt på dagen, säger han.
Mc-gäng slöt fred
Gunnar Appelgren säger att det finns färska exempel på fredssamtal mellan kriminella, men vad det rör sig om kan han inte berätta eftersom det är del av en pågående förundersökning.
Men flera tidigare fall visar att tillvägagångssättet i Göteborg inte är unikt. Det kanske mest kända avtalet slöts 1997 när ledarna för de båda rivaliserande mc-gängen Hells Angels och Bandidos skakade hand i dansk tv. 2010 möttes ledarna för Södertäljenätverket och X-team på ett hotell i Västertorp för att mäkla fred. Några år tidigare, 2002, bestämde förgrundsfigurerna för två kriminella nätverk i Dalarna träff på Grand Hotell i Falun för att få stopp på stridigheterna.
I det senare fallet är fredsförhandlingen iscensatt av polisen och ett sätt att få fast de kriminella.
Gunnar Appelgren känner inte till något fall där polisen officiellt tagit initiativ för att medla och faktiskt skapa fred mellan gäng, och han anser inte heller att det bör ske.
– Att de själva medlar är en sak, eller att samhället går in, men jag tycker inte att det är polisens uppdrag. Vad skulle den övriga allmänheten få för syn på polisen om vi gjorde det? Nej, vi ska förhindra och förebygga brott på andra sätt. Och sedan vill vi inte att det ska finnas subkulturer med parallella rättegångar och en parallell kronofogde, säger han.
Oklart om inlåsning är effektivt
Fredsavtalet tycks ha haft en avkylande effekt på den uppblossade konflikten i Göteborg. En annan metod som ofta nämns för att få stopp på våldsspiraler är riktade polisinsatser där fokus är att beslagta vapen från kriminella grupper. Manne Gerell, kriminolog på Malmö universitet, säger att det saknas svensk forskning men studier i USA har visat att metoden har effekter.
– Det är ganska etablerat att det fungerar att jaga vapen för att stoppa våld. Det är inga massiva effekter, men det är en metod som faktiskt verkar funka, säger han.
En tredje faktor som kan verka avkylande på gängkonflikter är att våldet på gatorna minskar när de mest aktiva personerna i en konflikt sitter frihetsberövade.
– Det viktigaste är initialt att frihetsberöva, både gärningsmän och de som är tilltänkta offer. Sitter de i häktet och sedan döms för något så kan de inte mörda någon och de kan inte bli mördade, säger Gunnar Appelgren.
Manne Gerell menar dock att bilden av att det alltid är effektivt att låsa in kriminella för att få stopp på våldet behöver kompletteras. Både internationellt och i Sverige finns ett resonemang som går ut på att om det inte går att sätta dit de kriminella för skjutningar och mord så kan polisen istället komma åt dem genom att gå på deras huvudsakliga inkomstkälla, narkotikahandeln.
Bräckliga avtal
Men det är inte säkert att det leder till lugnare gator, säger Manne Gerell.
– Det finns hyggligt med forskning som visar att det snarare leder till mer våld än mindre när man stör narkotikahandeln. En hypotes är att det har att göra med att det skapar instabilitet på marknaden. Om en högt uppsatt kriminell blir tagen finns det förmågor som vill avancera och ta hans plats. Då kanske de kommer i konflikt med andra som också vill göra det. Det blir ett slags maktvakuum, säger Manne Gerell.
Det har gått snart tre veckor sedan uppgörelsen på Posthotellet i Göteborg och enligt Göteborgspolisen har läget på gatorna återgått till det normala. Men Gunnar Appelgren menar att det är osäkert hur länge lugnet kommer att bestå.
– Det beror på. Det är skillnad om vi backar tillbaka till 90-talet då det var hierarkiska kriminella organisationer som Hells Angels och Bandidos. När de gör en överenskommelse är den ganska resolut och gäller. Tittar vi på dem som skjuter ihjäl varandra i våra förorter i dag är det väldigt impulsstyrda unga grabbar där det ofta finns en blodshämnd eller kränkning i grunden. Jag tror att de avtalen är väsentligt bräckligare, säger han.
Bandidos och Hells Angels
l I september 1997 skakade ledarna för de två rivaliserande MC-gängen Hells Angels och Bandidos hand i dansk tv. Uppgörelsen innebar att det som kallats det stora nordiska MC-kriget skulle vara över. Elva personer hade då dött i den långvariga konflikten där bilbomber och skottlossningar var vanliga inslag. Freden höll i sig under flera år men är nu bruten.
X-team och asiatligan
X-team i Falun och den lokala asiatligan är i krig med varandra över drogmarknaden i staden. 2002 möts de i en konferenslokal på Grand hotell i Falun för att göra slut på kriget, men hotellet stormas av polis och personer från båda gängen grips.
l Fallet är speciellt och blev känt för att fredssamtalet i själv verket var iscensatt av polisen i syfte att komma över ett vapen från ett rån några år tidigare. Den som ordnade mötet var infiltratören Peter Rätz. Hans hanterare polisen Olle Liljegren misstänktes för tjänstefel för att ha gillrat en olaglig fälla, men dömdes inte för det.
X-team och Södertäljenätverket
l Bandidos undergrupp X-team och Södertäljenätverket möts i oktober 2010 på ett hotell i Västertorp. Några månader tidigare har två bröder med koppling till X-team skjutits ihjäl på den illegala spelklubben Oasen i Södertälje. Morden är ett led i kriget om makten över den kriminella marknaden i staden.
l Mötet på hotellet är en av de viktigaste fredsförhandlingarna mellan grupperna, enligt Länstidningen Södertälje. Vad de inte visste var att polisen bevakade dem och hade placerat ut mikrofoner vars inspelning senare användes i rättegången om morden.
