– Det är orimligt stora skillnader idag. Det är därför vi håller på med en helrenovering av friskolesektorn. Med slut med fuskbetyg och vinststopp för oseriösa aktörer, säger hon på en presskonferens.

Timss visar att Sverige är det land i Norden som har absolut högst skillnader i elevernas resultat baserat på hemförhållanden. Det här bekräftar det som redan har framgått av Pisa-mätningen ett år tidigare. Var fjärde 15-åring når inte upp till basnivån i läsförståelse och de som har tappat mest är de elever som kommer från hem med lägre utbildning och lägre inkomster. 

– Sverige hade en gång i tiden de bästa skolorna i hela världen. 

Det säger utbildningsminister Johan Pehrson (L), som nyligen har fått byta ministerportfölj för att få prata mer om sin favoritfråga ”från skärm till pärm”.

”Komplett meningslöst”

Enligt de liberala ministrarna ska mobilförbud, skolbibliotek, läslistor och läroböcker, kombinerat med en ”helrenovering av friskolesektorn” få ordning på den här utvecklingen. Efter att halva mandatperioden har gått landar nu flera av de utredningar som ingår i den så kallade helrenoveringen under 2025. 

Mest ett spel för galleriet. 

Dagens ETC hade velat ställa frågorna direkt till skolminister Lotta Edholm. Om vad som fått henne att svänga från att själv sitta i styrelsen och äga aktier i en skolkoncern till att prata om friskolesystemet som roten till mycket av det onda i svensk skola. Men det får vi inte. Så vi har frågat andra, experter och politiker, om den här helrenoveringen faktiskt kommer att bli av och om den kommer att göra någon skillnad. 

– Det här är ett slag i luften och mest ett spel för galleriet. 

Orden är Anne-Marie Pålssons. Hon är nationalekonom och före detta moderat riksdagsledamot och har utrett frågan om friskolesektorn för dåvarande Lärarnas Riksförbund. Vi pratar om den kanske allra största frågan, friskolornas helt obegränsade möjlighet att göra och plocka ut vinst i skolorna. Regeringens utredningen om vinst i skolan ska enligt direktiven föreslå vinststopp i vissa fall, som för nya skolor och om en skola har kvalitetsbrister.

– Alla som ägnat sig något litet åt företagsamhet vet att det är lätt att föra över vinster från en verksamhet till en annan. Man kan låta den nya skolan få betala höga lokalkostnader för byggnaden som ägs av en till skolan närstående eller av samma person. Eller låta maten till ungarna lagas i ett cateringföretag med samma ägare och vips så har det blivit höga kostnader för maten. Man för över överskottet från skolan till cateringbolaget som tjänar massa pengar på skolan. Det är meningslöst att försöka begränsa vinsterna på det här sättet, säger Anne-Marie Pålsson. 

Öser en läckande båt

Det regeringen gör är att skapa ett öskar för att kunna ösa vattnet ur den läckande båten istället för att laga hålet. Det säger Mattias Karlsson, liberal debattör och politisk redaktör på Hallandsposten. Han har beskrivit friskolesystemets många systemfel och borgerlighetens oförmåga att gör något åt dem i boken ”Jakten på skolan”, som kom ut förra året. Liberalerna har svängt från att vara friskolekoncernernas kanske främsta försvarare till att i alla fall prata om problemen.

– Men det är en omvändelse under galgen, säger Mattias Karlsson.

Det går inte att stoppa vinstuttag bara för skolor som inte lever upp till kvalitetskraven. För hur mäter man kvalitet?

– Det är ju inte så enkelt som att skolor som har bra resultat också har bra kvalitet. Har man ett tufft elevunderlag får du automatiskt sämre resultat samtidigt som populära friskolor med hjälp av kösystemen och glädjebetyg kan locka till sig mer lättundervisade elever som inte kräver så mycket extraresurser, säger han.

Mattias Karlsson tycker att det som behövs för att laga hålet i båten är att förbjuda aktiebolagen i skolvärlden. Anne-Marie Pålsson landade i en delvis annan slutsats i sin rapport för lärarfacket.

– Det är inte aktiebolagens fel att det ser illa ut, säger hon. 

Istället borde det ställas sådana krav på skolorna att det är svårt att göra vinst.             

– Det kan handla om lärartäthet, om hur skolorna ska vara utrustade eller om något annat som gör att utrymmet att ta ut vinst minskar rejält, hur gärna ägaren än vill göra det.    

Måste hitta Monaco-resorna

Tydliga regler kombinerat med en insyn i det ekonomiska, är Anne-Marie Pålssons recept. 

– Det offentliga ska ha rätt att skicka en revisor för att gå igenom böckerna. Den skolledningen som använt skolpengen för att åka på en dyr resa till Monaco får räkna med hård kritik och obehagliga frågor om varför den resan var nödvändig för verksamheten. Då blir det svårare för skolan att trolla bort vinstutdelningen.

Här är hon helt överens med Centerpartiets ledamot i utbildningsutskottet, Niels Paarup-Petersen. Centerpartiet har gjort sig egen svängning. Från att rösta mot offentlighetsprincip i skolor så sent som 2020 till att högljutt kräva full insyn.

– Offentlighetsprincipen är med i utredningen för att den pressades in från oss och andra partier. Liberalerna tog inte ens med den till en början. Det är sånt som indikerar att de inte jättegärna vill ha den. Och Moderaterna och SD är kraftigt emot. 

Tre förslag på remiss

Regeringen har skickat ut tre förslag på remiss. En insynslag som gör vissa uppgifter i friskolor offentliga. Som uppgifter om elever, personal, ekonomi och verksamhet. Det andra förslaget är en offentlighetsprincip precis som den som gäller i alla skolor i kommunal regi. Och en tredje medelväg, som innebär en offentlighetsprincip men med vissa lättnader för mindre friskoleägare.

Ingen helrenovering om man inte får full insyn.

– Det blir ingen helrenovering om man inte får full insyn, säger Niels Paarup-Petersen. 

Anne-Marie Pålsson jämför det med biståndsmyndigheten Sida. 

– När man gör undersökningar av hur Sida använder sina pengar och upptäcker korruption och slöseri och liknande får Sida kritik. Men friskolorna, som sammantaget tar emot 40-50 miljarder per år av skattepengarna, alltså ungefär i samma storlek som biståndet, de har man ingen insyn i. De är privata organ. 

Lärarna vill ha klasspeng

För Anne-Marie Pålsson hänger det här ihop med utformningen av skolpengen. Tidö-regeringen har tillsatt en utredning och den första delen av förslagen ska presenteras under våren. Men även här tycker Anne-Marie Pålsson att regeringen inte går tillräckligt långt för att man ska kunna prata om en helrenovering. Friskolorna borde få betalt efter vilket ansvar de tar, säger hon. 

– Är friskolan beredd att ta emot alla elever som vill gå i skolan, då kan de få full skolpeng. Tänker de istället ta sig rätten att neka elever med hänvisning till att man inte har plats, då ska skolpengen kapas. Man kan definiera ett skolområde och säga att inom det här området har skolan skyldighet att ta emot alla elever som vill gå på skolan. 

Komma bort från kundifieringen av skolan.

Lärarna är inte heller nöjda. Framför allt inte med utformningen av skolpengen. Lärarfacket vill ha en ersättning per klass istället för per elev. 

– Det skulle vara viktigt för att komma bort från kundifieringen av skolan, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges lärare. 

En klass kostar i stort sett lika mycket om det är 28 elever som om det är 18. Friskolornas främsta verktyg för att tjäna mer pengar är alltså att göra större klasser och ha fler elever per lärare. Skolans fasta kostnader måste få ett större utrymme i beräkningen av skolpengen, enligt lärarfacket. Och så måste det kombineras med ett annat system för urval av elever än det kösystem som gäller idag, där de som är tidigt ute, ofta välutbildade föräldrar, och ställer barnen i kö innan de knappt har hunnit lämna BB.

– Skolvalet behöver göras rättvist genom en samordnad antagning. Så att enskilda friskolor inte kan välja elever helt efter eget godtycke. Det är är hög tid att ett antagningskriterium som bevisligen gynnar vissa privilegierade grupper avskaffas, säger Anna Olskog. 

Slopad kö har gömts undan

Ett sådant förslag, att slopa kötid som urvalsmodell för friskolor, presenterades av S-regeringen sommaren 2022, bara några månader före valet. Då röstade samtliga partier i det nuvarande Tidö-samarbetet, och Centerpartiet, nej. Föräldrars valfrihet skulle värnas. I Tidö-avtalet står det att kötid ska finnas kvar, men att den ska kortas betydligt jämfört med idag. Men även en sådan försiktig förändring har stött på problem. Skolverket har lämnat ett underlag till regeringen som visar att det kan bli svårt att införa gemensamma regler för alla skolor, bland annat kan det vara olagligt för staten att bestämma över friskolornas antagningssystem eftersom bolagen har näringsfrihet. Nu nämns inte ens antagningen och köregler som en del av helrenoveringen av friskolan, på regeringens egen hemsida. 

Att Sverige kan ha målat in sig i ett hörn när det gäller vad man kan göra åt friskolesystemet, det är något som den tidigare utredaren Johan Ernestam har fått erfara. Han fick S-regeringens uppdrag att ta fram förslag på hur ett totalt vinstförbud för skolor skulle kunna utformas och upptäckte att det skulle kunna bli dyrt för Sverige.

– När du har en verksamhet och staten går in och begränsar den, finns det alltid en risk att det löser ut krav på skadestånd eller liknande. Det är uppenbart. Det var en premiss som vi nästan såg från första början, säger Johan Ernestam.

Det blir en evig dragkamp.

Alla typer av vinstbegränsningar leder också omedelbart till gränsdragningsproblem. Som i Norge där det finns ett vinstförbud. 

– Det blir en evig dragkamp, som om det där köpet man har gjort av grannföretaget till exempel är en otillåten vinstutförsel eller inte. Men all sådan problematik skulle  vara hanterbar. Man kanske inte kan förhindra varenda krona men man kan förhindra tillräckligt mycket skulle jag säga.

Johan Ernestam var tydlig med att hans personliga åsikt var att drivkraften att göra vinst kan stå i konflikt med skollagen, eftersom det alltid går att lägga mer resurser för att en elev ska få godkänt eller nå längre. Vinsten betalas med lägre kvalitet. Därför var han inte förvånad när den nya Tidö-regeringen petade honom från utedningsuppdraget och ersatte honom med Joakim Stymne. 

– Jag var mest förvånad över att inte hela utredningen blev nedlagd, säger han. 

Ingen panik hos Academedia

Kanske blev friskolekoncernerna också förvånade över att den inte lades när Tidö-regeringen tog över. Aktiekursen för Sveriges största skolkoncern Academedia föll i alla fall med några procentenheter när skolminister Lotta Edholm höll presskonferens om de nya direktiven, men hämtade sig snabbt igen. 

Då uppfattades det som ett större hot när affärsmannen Roger Akelius skulle bli huvudägare i Academedia och lovade att stoppa vinstutdelningarna. Då rasade aktiekursen med elva procentenheter på en morgon. Affären stoppades dock och nu känner sig Acadamedias ledning trygga med att det inte kommer att bli några stora förändringar, trots regeringens prat om helrenovering. 

”Ett av förslagen i överenskommelsen rör vinstutdelningsförbud under de första åren för nystarter och nya förvärv. Det omfattar således inte Academedias eller andra aktörers befintliga verksamhet”, skriver bolaget i sin bokslutskommuniké.

Stycket avslutas med: 

”Förslagen bedöms, utifrån känd information, således inte påverka Academedias finansiella ställning.”

Hela tiden hitta nya vägar för att attrahera de mest lönsamma eleverna. 

Det tror inte Åsa Westlund, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, heller. Marknadsskolan är ohotad. 

– Så länge vinstintresset är kvar kommer man ha kvar alla negativa konsekvenser som det leder till. Vinstintresset kommer hela tiden hitta nya vägar för att attrahera de mest lönsamma eleverna för att kunna ta ut vinst genom att spara ner på kvaliteten på olika sätt, säger hon. 

Regeringen skulle kunna agera redan nu, utan att vänta in fler utredningar, menar hon. Det finns till exempel ett färdigt förslag för att stoppa den så kallade överkompensationen till friskolorna, en möjlighet för kommunerna att dra av för de merkostnader de har när de betalar ut ersättningen till fristående skolor. Det röstades ner av högerpartierna under förra mandatperioden. 

– Men nu har vi en skolminister som själv har erkänt att fristående skolor får för mycket betalt. Samtidigt fortsätter de fristående skolorna att få miljarder i överkompensation under de här åren. 2,7 miljarder för mycket bara för grundskolan i år. Och regeringen har istället valt att utreda en ny skolpengsnorm och det kommer ta sannolikt långt mer än den här mandatperioden innan den kommer på plats.  

L slåss mot starkare krafter

Regeringen förhalar medvetet, menar Åsa Westlund. 

– Jag har ställt den här frågan till Moderaterna i våra skoldebatter, är det för att den här regeringen står så nära skolägarna som de inte stoppar den här överkompensationen eller finns det något annat skäl? Jag inte fått något svar. Så det är väl den enda troliga förklaringen som finns. Att man inte vill inte reta upp de här aktörerna genom att dra bort miljarderna som de får av skattebetalarnas pengar.

Mattias Karlsson tror att Liberalerna är genuina i sin vilja att göra om friskolesystemet men att de slåss mot starkare krafter i regeringen. Moderaterna och Sverigedemokraterna utgör tillsammans 80 procent av regeringsunderlaget och är inte särskilt intresserade av att ändra reglerna för de som äger skolorna.

Underliggande budskapet att det är är invandringens fel att skolan har gått dåligt.

– När Ulf Kristersson höll tal på Moderaternas skolkonferens i november var det underliggande budskapet att det är är invandringens fel att skolan har gått dåligt. Själva skolsystemet är inte så problematiskt. Och det ska vi lösa med ny migrationspolitik och ny rättspolitik. Jimmie Åkesson å sin sida pratade om skolan i sitt tal i Almedalen och sa att det viktiga för honom är att hans son har det bra i skolan, inte vem som äger skolan han går i.

För Sveriges lärare är det desto viktigare vilka som äger skolan. Aktiebolag är inte en acceptabel driftsform för att driva skolverksamhet, säger facket. Eller som Annie-Marie Pålsson säger. Oavsett bolagsform, regeringen måste våga lägga så många begränsningar och krav på skolorna att de inte kan göra vinst.

– Då kommer skolorna att rasa och säga att det här begränsar vår möjlighet att verka som bolag. Och då kan man konstatera att syftet med en skola, det är inte att vara ett bolag utan att ägna sig åt en grundläggande offentlig verksamhet.

Dagens ETC har sökt representanter för Moderaterna och Liberalerna i utbildningsutskottet.