I december fällde Högsta Förvaltningsdomstolen, Hfd, i Sverige ett avgörande som innebär att det är tillåtet för svenska kommuner att införa lokala förbud mot tiggeri. Det var moderatstyrda Vellinge kommun i Skåne som överklagat ett avslag från tidigare instanser när de vill införa lokala tiggeriförbud i kommunen.
Men när Hfd tog upp ärendet berördes inte den inverkan på de mänskliga rättigheterna som ett tiggeriförbud skulle få – och frågan är om domen hade blivit en annan om domstolen gjort det.
– Vi kan i och för sig bestämma hur vi behandlar frågan och hade kunnat ta in frågan om de mänskliga rättigheterna, men vi tyckte inte att det var befogat att se om det kommunala beslutet var kompatibelt med den lagstiftningen, säger justitierådet Ulrik von Essen, som var en av domarna i Hfd som fällde avgörandet.
Han förklarar till Dagens ETC att domstolen inte ansåg att det var befogat att pröva ärendet i förhållande till lagstiftning om de mänskliga rättigheterna.
– Vi fick ett ärende där en statlig myndighet underkänt ett kommunalt beslut och vi hade att ta ställning till om det var korrekt eller inte.
Men ert beslut att ge kommuner rätt att införa tiggerilagar bäddar ju för nya överklagningar och står eventuellt i strid med annan lagstiftning, borde ni inte tagit upp detta i ert beslut?
– I alla mål finns det andra lagar i bakgrunden, det kan handla om grundlagar eller andra lagar, men det måste anses befogat för att vi ska pröva det konkret och den bedömningen gjorde inte vi.
Adam Weiss, jurist på European Roma Rights Centre, ERRC är upprörd över att domstolen inte gjorde en bredare prövning även utifrån andra lagar:
– Det är mycket olyckligt och öppnar utrymme för rättsövergrepp som framför allt drabbar romer.
Påtalar diskriminering
ERRC hävdar dessutom att anti-tiggeri-lagarna är både diskriminerande och rasistiska eftersom de i så hög grad drabbat romer.
– I yttrandefriheten som alla människor har rätt till ingår rätten att be om hjälp, säger Adam Weiss. Förbjuder man folk från att tigga så förbjuder man dem i praktiken att be andra om hjälp vilket är absurt.
Just nu driver ERRC ett fall i den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter där man stämt staden Geneve i Schweiz för att de bötfällt en tiggare. ERRC stämmer dels för brott mot de mänskliga rättigheterna, men också för diskriminering och rasism mot romer.
Adam Weiss är säker på att de kommer att få rätt i första frågan ”den är självklar”, men ser större problem när det gäller diskrimineringen:
– Det är klart att en lag som drabbar oproportionellt stor andel romer i sig är diskriminerande, men vi ska också kunna visa att de är romer vilket kan vara ett problem eftersom det är olagligt att registrera människor på grund av sin härkomst.
I flera fall där länder prövat tiggeriförbud i förhållande till de lagstadgade mänskliga rättigheterna har man avhållit sig från att lagstifta om förbud.
Adam Weiss nämner speciellt Kanada där frågan om tiggerilagar prövats:
– Där slog man fast att lagar bara kunde införas där de människor som är föremål för tiggandet inte har möjligheter att gå därifrån. Därför kan det vara förbjudet att tigga vid en uteservering, men kan människor gå därifrån anses det inte behövas en lag.
”Omöjligt att genomdriva”
Göran Lambertz, tidigare justitiekansler och domare i Högsta Domstolen var en av de första som väckte frågan om tiggeriförbud och mänskliga rättigheter i Sverige. Han tycker att det är märkligt att Högsta förvaltningsdomstolen inte berörde frågan om det är en mänsklig rättighet att stilla kunna be om pengar för sitt uppehälle. Om, menar han, en sådan vädjan skyddas av yttrandefriheten i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, kan ett förbud inte genomdrivas i Sverige.
– Min bedömning är att passivt tiggeri troligen är tillåtet och skyddat av de mänskliga rättigheterna.
Sveriges beslut påverkar andra
Adam Weiss anser att Sverige måste inse att de beslut som tas här får stor betydelse för en rad stater i Öst- och Sydeuropa:
– Om Sverige inför ett tiggeriförbud används det i till exempel Rumänien och Bulgarien som argument, man säger att om till och med Sverige inför sådana lagar så kan det tolkas som ett stöd för diskriminering av romer.
Adam Weiss hoppas att organisationer och privatpersoner i Sverige tillsammans med utsatta överklagar tiggerilagarna och göra diskrimineringsanmälningar:
– Vi har som organisation inte möjligheter eller resurser att driva alla sådana fall. Grunderna i vårt arbete är att motarbeta den strukturella diskrimineringen och rasismen av romer i Öst- och Sydeuropa.
Detta har hänt
Högsta förvaltningsdomstolen gav i december 2018 Vellinge kommun grönt ljus för att införa tiggeriförbud.
I förra veckan gick Svensk handel ut med ett krav på nationellt förbud mot tiggeri i Sverige, bland annat på grund av påstådd organiserad kriminalitet bland tiggande EU-migranter.
Amnesty inledde i förra veckan en kampanj mot tiggeriförbud i Sverige med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.
Amnesty har tidigare intervjuat en stor mängd människor från Rumänien som tigger för sin försörjning i Sverige.
Det stora flertalet har sagt att de tigger för att det inte finns andra möjligheter för dem att bekosta barnens skolböcker, kläder och mat. Många har vittnat om hur hårt, kallt och ensamt det är – men att de gör det för sina barn. I princip alla har sagt att de hellre skulle arbeta.
Mer än var fjärde kommun vill införa förbud mot tiggeri, visade en undersökning som Svt genomförde 2018.
